Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Boel Gerell: Har Skåne inte råd med professionell barnteater?

Protesterna fortsätter mot Region Skånes nedskärningar på kulturområdet. Boel Gerell undrar varför kulturnämndens ordförande Magnus Lunderquist öser vackra ord över barnkulturen – och sedan prioriterar tvärtom.

Kommunfullmäktige i Staffanstorp. Magnus Lunderquist (Kd) debatterar.Bild: Lars Brundin
Vad ska vi ha konsten till? Behövs den överhuvudtaget? Och dessutom, behöver vi professionella kulturarbetare?
Särskilt den sista frågan ställdes i dagarna på sin spets, när Region Skånes kulturnämnd aviserade att de sökbara utvecklingsbidragen för 2019 kommer att dras in. I ett slag förändras villkoren för en rad aktörer inom regionens kulturliv. Inte minst för den fria scenkonsten blir effekten brutal och under torsdagen samlades 135 personer från regionens institutioner och fria teatergrupper på Inkonst i Malmö för att enas i en reaktion gentemot förslaget.
Ett dråpslag, kan tyckas. Men sanningen är den att attityden gentemot det professionella kulturlivet varit under förändring länge. Redan i verksamhetsplanen för 2018 slog kulturnämndens dåvarande ordförande Maria Ward fast att kulturpolitikens syfte ”inte är att skapa försörjning åt kulturarbetare eller ratta i olika priser och avgifter”.
I stället ville hon ”utveckla samverkan mellan kultursektorn och andra samhällsområden, så som hälso- och sjukvård, folkbildning, habilitering och arbetsliv. Kulturen ska bidra till att förebygga ohälsa och vara ett verktyg i tillfrisknande och förbättrade vårdrelationer för våra patienter."
Kultur som terapi alltså, inte som mål utan som medel, och redan i själva perspektivet ryms en syn på konsten och de professionella utövarna som är alarmerande. Sedan dess har kulturnämnden fått en ny politisk sammansättning och när Magnus Lunderquist (KD) tar till orda som ny ordförande är budskapet mer inlindat, men åtgärden desto mer radikal.
”Vi ska ha ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets i Skåne”, slår han fast. ”Alla ska ha tillgång till konst och kultur på lika villkor, såväl på amatörnivå som på professionell nivå. En viktig förutsättning är att vi prioriterar barns och ungas tillgång till konst och kultur, både att uppleva och att själv skapa.”
Samtidigt som de 135 samlas på Inkonst för att diskutera de reella effekterna av Lunderquists vackra ord beger jag mig till Rosengårdsbiblioteket i Malmö för att se den fria gruppen Banditsagors nya föreställning ”Oknyttsförvaltningen informerar”. Gruppen hör till dem som kommer att drabbas hårt om de regionala utvecklingsbidragen dras in.
Ändå står de för allt det som Lunderquist säger att man vill prioritera. De spelar för barn och unga och använder ofta interaktiva lösningar som stimulerar publiken till eget engagemang och deltagande. De har ingen fast scen utan turnerar runt i regionens bibliotek och skolor och gör på så vis kulturen tillgänglig för många.
De skapar innovativ och angelägen scenkonst och är kostnadseffektiva, vilken den aktuella enmansföreställningen är ett extremt prov på. Alla rätt enligt Lunderquists önskelista och ändå hamnar också denna grupp i ett läge där de måste omvärdera sina planer för framtiden.
Är det verkligen detta regionen behöver? Har vi inte längre råd att ge våra professionella utövare möjlighet att prestera på toppen av sin förmåga? Det är dessa frågor kulturnämnden bör ställa sig innan de verkställer sina åtgärder.
Gå till toppen