Två stora mål som rör förberedelser av terrordåd hanteras just nu av domstolar i Sverige respektive Danmark. Men det är få som döms för terrorplaner. – Lagföringen kommer i andra hand. Man chansar inte med människoliv, säger Filip Ahlin, analytiker vid Försvarshögskolan.
Att leda i bevis att en person förberett ett terrorbrott är ofta svårt, säger han.
– Det är väldigt höga rekvisit för att man ska kunna fällas för terrorbrott, säger Filip Ahlin.
– Dels ska man kunna bevisa att gärningen som personen vill begå ska kunna skada en stat. Dessutom ska avsikten vara, till exempel, att injaga allvarlig fruktan i en befolkning, eller allvarligt destabilisera samhällets strukturer, fortsätter han.
I Köpenhamn står en syrisk man, som varit bosatt i Malmö, inför rätta – misstänkt för att ha planerat att döda slumpvis utvalda personer på gatan med knivar och bomber. I Stockholm pågår parallellt det stora terrormålet mot tre personer, från Uzbekistan och Kirgizistan, som enligt åklagaren planerat en storskalig terrorattack med sprängmedel på central plats i den svenska huvudstaden.
Samtliga inblandade i de båda målen nekar till brott.
Sedan lagen om terroristbrott infördes 2003 har totalt 21 personer åtalats för olika former av terrorplaner i Sverige.
Hittills har misstankarna stått sig hela vägen endast i två fall. I resten av ärendena har de åtalade antingen friats helt, eller dömts för betydligt mildare brott.
För att bevisa förberedelse krävs tydliga indicier. Ofta saknas vittnesmål och misstänkta är också skickliga på att sopa igen spåren efter sig.
– Du har ju inte de konkreta omständigheter som finns runt ett fullbordat brott, utan det handlar egentligen om att du ska kunna ta dig in i en persons huvud och kunna bevisa vad den ämnat att göra, säger Filip Ahlin.
Men det är inte heller antalet åtal och domar som avgör hur effektiv terrorbekämpningen är, framhåller han. Säpos arbete går i första hand ut på att förhindra dåd, inte att ställa personer inför rätta, säger han.
– Följer Säkerhetspolisen en grupp av individer och känner att nu måste vi gå in och avbryta så att inte människoliv riskeras – då kommer man att göra det. Sedan om det resulterar i en förundersökning om förberedelse till terrorbrott eller inte, det är underordnat, säger Filip Ahlin.
TT: Hur ofta vågar Säkerhetspolisen avvakta för att få mer bevis?
– Det är en avvägning i varje fall. Men man chansar aldrig med människoliv.
Ett exempel på när Säpo lät förberedelserna gå långt är det dåd som fyra personer från Sverige planerade mot den danska tidningen Jyllands-Posten. Säpo hade spanat på männen en längre tid och följde efter när de med bil begav sig mot Köpenhamn. Där greps de i en lägenhet och polisen kunde samtidigt beslagta både vapen och ammunition och så kallade buntband, som männen troddes skulle binda sina offer med.
De fyra männen dömdes alla till tolv års fängelse.
FaktaTvå pågående terrormål
Köpenhamn: I tisdags inleddes terrorrättegången mot en syrisk man som varit bosatt i Malmö. Han har tidigare varit åtalad för en brandattack i en shiamuslimsk lokal i Malmö, men friats. Enligt åklagaren planerade den 31-årige mannen tillsammans med andra att döda slumpvis utvalda personer i den danska huvudstaden för att destabilisera eller ödelägga det danska samhället, som det uttrycks i åtalet. Mannen, som nekar till brott, har suttit häktad i mer än ett år. En 21-årig man har redan av en tysk domstol dömts till sex och ett halvt års fängelse för medverkan i terrorplanerna.
Stockholm: Den 7 januari inleddes rättegången mot sex personer, från Uzbekistan och Kirgizistan, misstänkta för terrorrelaterad brottslighet. Tre av dem misstänks för förberedelse till terrorbrott. Enligt åklagaren bevisar beslagtagna kemikalier, bilder på sociala medier och chattkonversationer att de tre männen planerade ett dåd på svensk mark. Planen ska ha varit att detonera en hemmagjord bomb på en tätbefolkad plats i Stockholm.
FaktaTerroristbrott
Lagen om terroristbrott har funnits sedan 2003, och kom till som en följd av terrorattentaten i USA den 11 september 2001.
Många brottstyper kan klassas som terrorbrott, allt från olaga hot till dråp och mord. Men det krävs uppsåt att allvarligt skada en stat. Dessutom ska avsikten med gärningen vara att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.
Det kan även handla om att tvinga exempelvis svenska myndigheter att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller allvarligt destabilisera politiska, konstitutionella eller andra grundläggande strukturer.
Straffet spänner från fängelse i fyra år till livstids fängelse.
Källa: Lagen, Ds 2017:62, DN
