Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Heteromän med pengar har bäst psykisk hälsa

Svenskfödda heteromän med god ekonomi löper minst risk för att drabbas av psykisk ohälsa, enligt Folkhälsomyndigheten. Sämre förutsättningar har personer med dålig ekonomi, kvinnor, utlandsfödda, funktionsnedsatta och hbtq-personer.

Svenskfödda heteromän med hög inkomst och utbildning löper minst risk för att drabbas av psykisk ohälsa, enligt Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.Bild: LEIF R JANSSON / TT
Privatekonomin och andra sociala faktorer kan påverka den psykiska hälsan, visar Folkhälsomyndighetens sammanställning av de bakomliggande riskfaktorerna. Allra störst betydelse har frågan om personen är arbetslös eller har ekonomiska problem, enligt Sara Fritzell som är utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Att leva med ekonomiska besvär under längre tid innebär ett konstant stresspåslag som ger ökad sårbarhet för fysisk och psykisk ohälsa. Vi vet också att det går i båda riktningarna, om man har sämre psykisk hälsa är risken större för att få en sämre inkomst, säger Fritzell.
Sambandet finns i alla åldersgrupper. Barn till lågutbildade föräldrar med sämre ekonomi löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa.
– Uppväxtvillkoren har betydelse, barn som upplever riskfaktorer som ekonomisk utsatthet, psykiskt sjuka föräldrar eller många bostadsflyttar löper en större risk för att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, det är väldigt tydligt, säger Fritzell.
I åldersgruppen 0-17 har pojkar fler psykiatriska diagnoser än flickor, samtidigt rapporterar flickor fler psykiska besvär.
– De yngsta pojkarna har fler och andra former av psykisk ohälsa än flickor, till exempel mer neuropsykiatriska problem, medan flickor visar större förekomst av ätstörningar, nedstämdhet och ångest, säger Fritzell.
Andra riskfaktorer för psykisk ohälsa bland vuxna är att vara kvinna, ha en funktionsnedsättning, vara född utomlands eller att inte vara heterosexuell.
– Det är inte så lätt att vara udda i dagens samhälle. Det ger sämre förutsättningar att vara icke-hetero, ha en funktionsnedsättning eller vara född i ett annat land, och ibland adderas faktorerna till varandra, säger Fritzell.
– Kvinnor har rent generellt lägre inkomster och upplever mer otrygghet. Kvinnor tar också större ansvar för hem och barn och jobbar oftare i kontaktyrken, som kan vara faktorer för psykisk ohälsa.
Sara Fritzell understryker att psykisk ohälsa inte nödvändigtvis är konstant, utan att den i själva verket kan variera under livets gång.
– De flesta upplever psykiska besvär då och då, en känsla av oro, ängslan och ångest. Det behöver inte vara ett problem om det inte påverkar förmågan att klara jobbet eller sociala relationer, men när problemen blir långvariga behöver man snabbt få hjälp.
Fakta

Folkhälsomyndighetens rapport

Rapporten är en sammanställning av det aktuella kunskapsläget om vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan.

Den är den första kartläggningen av ojämlikheter i psykisk hälsa, och har tagits fram utifrån ett regeringsuppdrag 2016.

Analyserna omfattar alla åldersgrupper och olika hälsoutfall som god psykisk hälsa, psykiska besvär, psykiatriska diagnoser och självmord.

Har tagits fram i samarbete med Karolinska institutet, Stockholms universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta

Vänd dig hit om du mår dåligt

SOS-Alarm 112: Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen 06–24 varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se. Mejl: mejlsvar@mind.se.

Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. Webb: www.1177.se.

Hjälplinjen: Tel: 0771-22 00 60, alla dagar 13–22. Webb: www.1177.se/Om-1177/Om-Hjalplinjen/

Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar 21–06.

Spes – Suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 08-34 58 73, telefonjour varje dag 19–22. Webb: http://spes.se/

Gå till toppen