Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Regeringen: Bråttom med höghastighetståg

Uppgörelsen mellan regeringen, C och L säger att nya stambanor för höghastighetståg ska byggas. – Jag är otålig, jag vill att Sverige kommer igång med tydliga signaler om att samlat bygga nya stambanor, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vill ha igång nya samtal om höghastighetståg. Arkivbild.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Han ledde förra året samtal om finansiering av de banor som planeras. Men samtalen, mellan regeringspartierna, Allianspartierna och Vänsterpartiet, avbröts före valet. Eneroth avser att omgående bjuda in till en omstart.
I det så kallade januariavtalet, eller 73-punktsprogrammet, nämns höghastighetsbanor. Avtalet är basen för Löfven II-regeringen och budgetkamraterna Centerpartiet och Liberalernas samarbete. I det sägs att nya stambanor för höghastighetståg ska byggas och att den "breda finansieringsdiskussionen" mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.
– Det avtal som finns nu inkluderar satsningar på nya stambanor, det förbättrar förutsättningarna att få bred uppslutning. Den stora utmaningen är att påskynda bygget, att säkra finansieringen och att kunna ge klartecken inte bara för det som ligger inom den nationella planen för infrastruktur, säger Tomas Eneroth.
– Det är additionell finansiering vi talar om, jag är optimistisk om det.
Liberalerna deltog motvilligt i samtalen förra året och gjorde ingen hemlighet av att de var mycket skeptiska. Men nu står de bakom 73-punktsprogrammet.
TT: Betyder 73-punktsprogrammet att ni har ändrat åsikt?
– Det är jättehäftigt med snabba tåg, men problemet är att det är väldigt dyrt, säger Jan Björklund, men tillägger att om det blir bred enighet om hur de ska betalas kan Liberalerna tänka om.
Han hävdar att skrivningarna i programmet ska läsas med vissa förbehåll.
– Det ska inte läsas som ett skarpt löfte om att bygga för höghastighetståg, det är ett åtagande. Om vi kan bli överens om en finansiering kan det bli av, säger Björklund.
Moderaterna och Kristdemokraterna håller igen på kommentarerna, och vill först se en inbjudan till nya samtal samt mer underlag om hur banorna ska betalas.
Mellan 2014 och 2017 arbetade, på regeringens uppdrag, den så kallade Sverigeförhandlingen för att bereda vägen för nya banor. Kommuner och regioner intill de planerade banorna bjöds in för att skriva avtal om att bidra med anslutningar till banorna, bostäder och service, i utbyte mot en snabb utbyggnad. Också av det skälet brådskar det, enligt Tomas Eneroth.
– Det börjar vara ett tag sedan avtal skrevs med Sverigeförhandlingen, kommuner och regioner och kommuner inväntar ju nu besked, därför tycker jag att det är bråttom.
Fakta

Höghastighetsbanor

Den så kallade Sverigeförhandlingen mellan staten och kommuner var 2017 klar med sitt betänkande.

Förslaget var höghastighetsbanor för 320 km/timmen Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö.

Prislappen bedömdes då till 230 miljarder kronor.

Lånefinansiering föreslogs.

Upplåning genom gröna obligationer skulle utvärderas.

Båda sträckorna föreslogs vara klara cirka 2035.

Storstadsregionerna och kommuner utmed den tänkta höghastighetsbanan har i gengäld lovat bygga 285400 nya bostäder och anslutande kollektivtrafik.

Trafikverket rekommenderade våren 2017 höghastighetsbanor för max 250 km/timmen. I oktober förra året meddelade verket att man endast på sträckan Lund-Hässleholm projekterar för 320 km/timmen.

I april förra året bjöd regeringen in Alliansen och Vänsterpartiet till samtal om finansieringen. Samtalen avbröts, eller pausades, i juni. Den nya regeringen vill starta om samtalen.

Höghastighetsbanor var en av Alliansens valfrågor 2014.

Sedan dess har Liberalerna och Moderaterna backat på grund av kostnaden.

Källa: Sverigeförhandlingen, Trafikverket

Gå till toppen