Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Skrapning före IVF döms ut

Att skrapa livmoderslemhinnan före en provrörsbefruktning resulterar inte i fler barn i slutändan. Metoden är både dyr och onödig, menar forskare.

Att skrapa livmoderslemhinnan före en provrörsbefruktning har ingen effekt, visar forskning. På bilden ett mänskligt embryo bestående av fem celler.Bild: AP
Skrapning av livmoderslemhinnan före en in vitro fertilisering, IVF, förekommer i flera länder, däribland Sverige. Tanken är att skrapningen ska trigga olika inflammatoriska och immunologiska reaktioner som ska underlätta för embryot att fästa till livmoderslemhinnan, skriver Dagens Medicin.
– Jag vet att det förekommer här, men inte i vilken omfattning. Min bild är att metoden främst används på privatkliniker och att patienten då får betala några tusen kronor för ingreppet, säger Christina Bergh, professor obstetrik och gynekologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.
Tidigare, mindre studier har antytt att proceduren leder till fler levande födslar, men resultaten har varit tvetydiga.
– Det hela lät för bra för att vara sant. Så vi bestämde oss för att utvärdera metoden ordentligt i en stor studie, säger Christina Bergh.
Sagt och gjort. 1 300 kvinnor från fem länder och – däribland Sahlgrenska universitetssjukhuset – lottades till att få eller inte få livmoderslemhinnan skrapad före IVF-behandlingen. Kvinnorna var i genomsnitt 35 år gamla och rekryteringen skedde mellan 2014 och 2017.
26,1 procent av de kvinnor vars livmoderslemhinna skrapades födde levande barn. Motsvarande andel i kontrollgruppen blev också 26,1 procent. Någon statistisk säkerställd skillnad vad gäller missfall eller utomkvedshavandeskap, då embryot fastnar i äggledaren, fanns heller inte.
– Jag hoppas att våra resultat sätter stopp för metoden. Den gagnar inte kvinnorna på något vis utan kostar bara en massa pengar, säger Christina Bergh.
Studien är publicerad i den medicinska tidskriften New England Journal.
Fakta

19 000 per år

En IVF-behandling innebär att man låter spermien befrukta ägget utanför kroppen. Det används vid olika former av infertilitet – manlig, kvinnlig och oförklarad.

Behandlingen går till så att kvinnan får ta hormoner för att flera ägg än vanligt ska mogna under en menscykel. Kvinnan tar hormonerna med hjälp av sprutor, som hon ger sig själv.

Efter 8–14 dagar, när äggblåsorna har mognat, tas de ut från äggstockarna. Mannen har parallellt fått lämna ett spermaprov, och i en odlingsskål förs ägg och spermier samman så att befruktning kan ske. Efter några dagar förs ett eller två befruktade ägg till livmodern.

IVF-metoden utvecklades av britten Robert G Edwards, som 2010 tilldelades Nobelpriset för detta. Världens första IVF-barn föddes 1978. Det första svenska IVF-barnet föddes 1982.

I dag utförs ungefär 19 000 IVF-behandlingar årligen i Sverige.

Källa: Fertilitetscentrum Stockholm, Nationalencyklopedin, Q-IVF

Gå till toppen