Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Låna för tåg. De som åker kan betala.

Tåg förknippas ofta med frustrerande väntan. Men Tomas Eneroth (S) tycks nu vara inställd på snabbare ryck. Det brådskar att komma vidare i processen för höghastighetsbanor mellan landets tre största städer, konstaterar infrastrukturministern.
Signalerna från Socialdemokraterna var länge att höghastighetsbanorna skulle rymmas inom ordinarie budget. Då måste de byggas etappvis i en takt som styrs av utvecklingen i samhällsekonomin – och den verkliga nyttan låter vänta på sig. Tågens högsta hastighet kan behöva begränsas till 250 kilometer i timmen och kanske står spåren inte helt klara förrän någon gång vid slutet av seklet.
Men det kan göras mycket snabbare än så. Om staten, helt eller delvis, lånar de cirka 230 miljarder kronor som kostnaden beräknas till kan tågen susa i 320 kilometer i timmen redan år 2035.
Glädjande nog tycks Eneroth nu tänka lite mer åt det hållet.
"Det är additionell finansiering vi talar om", förklarar han.
Frågan är en del av det 73-punktsprogram som S, MP, C och L har enats om, men siktet är fortsatt ställt på samtal mellan sju riksdagspartier. Även M, KD och V ska vara med i diskussionerna och Jan Björklund (L) betonar att det inte finns något konkret löfte om höghastighetståg. Enighet om finansieringen krävs, menar han.
Det är en rimlig princip för ett projekt som sträcker sig över ett flertal mandatperioder, men det gäller att inte låta snålheten bedra visheten när finansieringsfrågan diskuteras.
Riktigt snabba tåg mellan landets största städer ger inte bara ett klimatvänligt alternativ till inrikesflyg. Det vidgar också arbetsmarknader och bidrar till högre tillväxt. Samtidigt avlastas befintliga stambanor med påtagliga fördelar för gods- och persontrafik.
Visst handlar det om ofantligt mycket pengar och till stor del blir det framtida generationer som får amortera på lånen. Samtidigt så är det också i hög grad framtida generationer som kommer att åka med höghastighetstågen.
Ju förr de nya stambanorna står klara, desto tidigare börjar de betala sig i form av samhällsnytta. Som Eneroth framhåller brådskar projektet även med tanke på vad kommuner och regioner har åtagit sig. Mot löfte om snabb utbyggnad bjöds de in att skriva avtal om bostäder, service och anslutningar till banorna. Det är inte rimligt att låta dem sväva i fortsatt ovisshet om vilka planer som gäller.
Av många skäl är det således välkommet att den nya regeringen startar om de breda förhandlingarna.
Samtalen borde inte behöva ta särskilt lång tid. Frågan har trots allt redan utretts på längden och tvären. Och rimligast är alltjämt den så kallade Sverigeförhandlingens rekommendation om att låna för att snarast få snabbast möjliga tågtrafik.
Tågförseningar har svenskarna redan fått nog av.
Gå till toppen