Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Ingrid Runsten: ”Skolvalet borde inte få vara så avgörande.”

Utbildningsminister Anna Ekström (S).Bild: Hanna Franz n/TT
Att börja skolan, numera förskoleklass, är en stor sak för de flesta barn och för deras föräldrar. Att välja skola har också blivit en stor sak. Flera kommuner, däribland Helsingborg och Malmö, har infört obligatoriskt skolval och tiden går ut den 31 januari.
Mats Nilsson, chef på utbildningsförvaltningen i Helsingborg, säger att många föräldrar ringer och undrar. Och på frågan om hur avgörande skolvalet är, svarar han:
”Att skolgången fungerar är avgörande för din framtid, så svaret är ju att det är avgörande. Men vad som är rätt är tiotusenkronorsfrågan. Det beror på vem man är och har för tankar och idéer.”
Det är mycket att fundera på. Det finns fakta att jämföra och från skolorna kommer lockrop. Varje förälder borde dock kunna lita på att oavsett vilken skola de väljer till sitt barn så är det en bra skola. Skolvalet borde inte få vara så avgörande.
Men tyvärr är inte alla skolor tillräckligt bra. Skolor med fallande resultat väljs bort av både elever och lärare. Rapport efter rapport visar att den svenska skolan tappar i likvärdighet.
Oftast är det skolor i de större städerna som hamnar i centrum för debatten om skolsegregation. Mer sällan talar man om att skillnaderna ökar även mellan kommunerna och att en lägre andel elever når kunskapsmålen i glesbygdskommunerna.
I SNS konjunkturråds senaste rapport diskuteras hur krympande kommuner ska kunna klara skoluppdraget. Samtidigt som större städer växer snabbt förväntas över hälften av Sveriges kommuner att tappa befolkning de närmaste 20 åren.
Forskarna bakom rapporten lyfter fram den oklara ansvarsfördelningen mellan kommun och stat som ett problem. Den har ökat eftersom staten ökat sin tillsyn och sin styrning, bland annat genom riktade statsbidrag. Staten vill tvinga kommunerna att satsa mer på svaga skolor.
Lärarbristen gör det svårare. Och det är i avlägsna landsbygdskommuner och i delar av storstäderna som den är som störst. Där finns skolorna som har svårast att rekrytera utbildade lärare.
SNS rapport visar hur viktigt det är att huvudmannaskapet för skolan utreds ordentligt. Det märkliga är att det inte gjorts tidigare trots att debatten pågått i årtionden. Men genom januariavtalet, det nya mittensamarbetet, blev det möjligt. En av punkterna är att "ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap tas fram".
Det var ett av Liberalernas krav. Och nya utbildningsministern Anna Ekström (S) välkomnar det. Intervjuad i SR:s Studio Ett (22/1) säger hon att hon verkligen ser fram mot att få vara med och ta reda på om de åtgärder som skolan behöver bäst genomförs genom ett förstatligande.
Och vad är det då som skolan bäst behöver? Anna Ekström formulerar det så här:
”Mitt syfte är att svenska skolan ska vara en skola där barn och elever lär sig väldigt mycket och där likvärdigheten är stark. Det vill säga man ska ha ungefär lika chanser oavsett var man bor och vem man är född av.”
Tidigare utbildningsministrar har sagt något liknande. Ändå är det inte så. Såväl i stora städer som i avlägsna småkommuner finns skolor som inte håller måttet. Där det spelar roll var man bor och vem man är född av. Det går bara inte att acceptera.
Gå till toppen