Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Backstreet Boys tar Lindex med storm

Anna Hellsten tycker att pojkbandet åldrats förvånansvärt väl.

Boys will be men.Bild: Sony

Backstreet Boys

POP. DNA.

Solokarriären har länge varit det enda sättet för forna boyband-hunkar att överleva in i medelåldern. Inte ens det har nu nödvändigtvis funkat – för varje Justin Timberlake och Robbie Williams har det gått minst ett dussin Joey Fatoner och Jason Oranger. Inte minst därför är Backstreet Boys nysläppta ”DNA” något slags unikum: det är nämligen en förvånande okej skiva.
”Don't go breaking my heart” från i fjol var boysens första hit på drygt tio år, en som nådde både Billboard och spellistorna på Lindex, men även resten av albumet lyckas ta de gamla meriterna och plantera dom i färsk jord: för ”DNA” ekar visserligen av deras och Max Martins emblematiska och plojiga hjärtekrossarpop men kontexten är ytterst samtida, med välgjorda låtar från folk som Shawn Mendes, Ryan Tedder och Erik Hassle.
Bäst, eller iallafall mest BSB-typisk, är ”Passionate”, en sak med fet bas, struttiga salsaklyschor, avgrundsdjupa drop beats och smetiga falsetter. Riktigt lika kul som ”Backstreet's back” är den inte, men det är inte långt därifrån.
Gå till toppen