Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Skolans grundläggande uppdrag måste diskuteras – liksom begreppet rättvisa.”

Det finns en uppenbar motsättning mellan skolans kompensatoriska uppdrag och kravet att nationella prov ska avgöra ämnesbetygen, skriver Marie Svensson, rektor på Bryggeriets gymnasium i Malmö.

Bryggeriets gymnasium i Malmö. I skollagen är det tydligt att alla elever har rätt till utbildning på sina villkor och att skolan ska kompensera eleverna för deras olika förutsättningar, skriver Marie Svensson.Bild: Mårten Svemark
Skolverket vill ha rättvisare betyg. På flera skolor med lågpresterande elever har eleverna högre betyg i vissa ämnen än på de nationella proven. Det tycker Skolverket är fel, och därför föreslår myndigheten i en ny rapport att regler ska införas för hur mycket betyget i ett ämne får avvika från betyget på det nationella provet.
Men frågan är om skillnaden beror på att lärarna sätter orimliga betyg. Det kan ju snarare vara ett tecken på att lärarna arbetar precis så som de ska med anpassning och stöd.
I skollagen är det tydligt att alla elever har rätt till utbildning på sina villkor och att skolan ska kompensera för elevernas olika förutsättningar.
Lärare har alltså en skyldighet att anpassa undervisning och examinationsformer så att alla elever har en chans att nå godkända betyg.
Vid nationella prov görs däremot inga anpassningar; alla Sveriges elever skriver och bedöms på samma villkor. Det missgynnar dem som inte kommer till sin rätt i just den provsituationen. Om de då presterar sämre än vanligt borde ingen bli förvånad.
Eleverna på den skolan där jag arbetar är som alla andra elever både lika och olika. Alla vill lyckas med skolan och komma vidare i livet och några har lätt för traditionella lektioner och prov. Medan andra har svårare för det. Men med tid, ömsesidigt förtroende och engagemang hittar elever och lärare oftast alternativa vägar till den kunskap eleverna behöver och godkända betyg – även om nationella provet under några timmar en viss dag i april inte går särskilt bra.
Lärare som under lång tid har testat sina elevers kunskaper på många olika sätt har ett bredare och mer rättvisande underlag för att bedöma deras kunskapsnivå än ett enskilt prov kan ge. Ändå menar Skolverket att betyg på nationella prov ska väga särskilt tungt när ämnesbetyg sätts – för att betygen annars blir orättvisa.
Men hur ska då lärarna tolka det uppdrag skollagen ger dem, nämligen att: ”uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar”? Är det också orättvist?
Det finns hur som helst en uppenbar motsättning mellan skolans kompensatoriska uppdrag och kravet att nationella prov ska avgöra ämnesbetygen.
Kanske finns det anledning att som Skolverket gör diskutera hur mycket som får skilja mellan ämnesbetyg och betyg på nationella prov. Men då måste också skolans grundläggande uppdrag diskuteras – liksom begreppet rättvisa.

Marie Svensson

Marie Svensson är rektor på Bryggeriets gymnasium i Malmö.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen