Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Jag tror benhårt att den som mår bra också presterar bra”

Alla idrottsklubbar måste ställa sig frågan varför de finns. Och lära sig att tacka nej till tränare och styrelsefolk som inte kan följa de värderingar som gäller.
Det anser psykologen Caroline Jönsson, en gång landslagsmålvakt i fotboll, som efterlyser ett modernare tänkande i delar av idrottsvärlden.

Caroline Jönsson.Bild: Patrik Renmark
När det på söndagen anordnades Barnidrottskonvent i Malmö var Caroline Jönsson en av huvudtalarna. Och till sitt föredrag bjöd hon in två välkända personer som känt sig exkluderade från idrotten – den 10-årige fotbollsspelaren Julle och den 19-årige basketspelaren Noel Filén-Hammarström.
Båda har blivit exkluderade från idrotten därför att de inte identifierar sig som sitt biologiska kön tjej utan som killar. Båda ställer frågor om delaktighet på sin spets. Båda har rört om i arbetet med värdegrunder som pågår i såväl enskilda idrottsföreningar som i Riksidrottsförbundet.
Enligt Caroline Jönsson bör svenska idrottsklubbar ställa sig en rad frågor.
– Många föreningar bildades för många år sedan, därför är det viktigt att ibland diskutera meningen med att just deras förening finns? Vad är deras viktigaste uppgift idag?
– De flesta föreningar började en gång för att barn och ungdomar ska få utvecklas, för att vuxna ska få umgås, idrotta och prestera. Genom att ställa frågan om existens brukar en nyttig och intressant diskussion ta vid, säger Jönsson.
Som legitimerad psykolog arbetar Caroline Jönsson både med enskilda idrottsmän och med förändringsarbete i idrottsklubbar. Hennes arbete går ut på att alla ska må bättre – oavsett om det inriktas på individ, förening eller företag.
– Jag tror benhårt att den som mår bra också presterar bra.
Enligt Caroline Jönsson måste arbetet med värderingar hela tiden hållas levande i idrottsvärlden. Vissa klubbar är bra på det. Andra glömmer att göra hemläxan. Och det finns klubbar som slarvar med värdegrunden därför att de annars har svårt att hitta tränare och styrelseledamöter.
– En förening som har svårt att få ledare kan bli rädd för att säga nej till dem som har avvikande värderingar. Fler måste tacka nej till vissa som vill vara med – om de inte kan förhålla sig till den värdegrund som finns.
Caroline Jönsson nämner Brommapojkarna i Stockholm som en klubb som arbetar bra med värderingar. Det var också därför klubben i höstas avskedade sina huvudtränare sedan de arbetat med straff och belöningar på ett oetiskt sätt.
– BP hade i ett drygt år bedrivit ett grundligt värderingsarbete. Till slut slog det igenom internt i klubben. Det kom inte av en slump. Den värdegrund man enats om genomsyrade klubben på ett tydligt sätt.
Caroline Jönsson är skeptisk till klubbar som slår ner på en osund kultur i omklädningsrummen om de inte först sett till att hålla en bra nivå på diskussionerna i styrelserummet. Hon bekymras också över idrottsklubbar som inte hänger med i de förändringar som sker i samhället. Ett exempel på det är en yrvaken diskussion i många klubbar om hur de ska förhålla sig till transpersoner.
– Ibland hänger idrottsrörelsen väldigt snabbt med i samhällets förändringar. I andra fall kan den vara stockkonservativ.
Vad halkar föreningarna efter med?
– Ett typexempel är det här med homosexuella idrottsmän. I herrarnas elitfotboll är nästan ingen öppet homosexuell. Men de finns ju så klart. Det är lättare för kvinnliga idrottsutövare att komma ut eftersom betydligt fler har gjort det.
Gå till toppen