Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Udda koalition går hem bland Italiens väljare

Det politiska äktenskapet är lika udda nu som när det ingicks för åtta månader sedan. Men Italiens EU-kritiska regeringskoalition, bestående av främlingsfientliga Lega och populistiska Femstjärnerörelsen, verkar gå hem hos befolkningen.

En väggmålning i Milano av Italiens två vice premiärministrar, populistiska Femstjärnerörelsens Luigi Di Maio och främlingsfientliga Legas Matteo Salvini.Bild: Luca Bruno/AP/TT
– De har levererat på sina vallöften, väljarna känner att de får valuta för sina röster, konstaterar Italienkännaren Ann-Cathrine Jungar, som forskar om högerradikala partier vid Södertörns högskola i Stockholm.
– Det beror främst på att de visat motstånd mot EU och inte tagit emot flyktingbåtar. Och så har man stått upp gentemot EU när unionen hade åsikter om Italiens budget.
Det var i början av juni i fjol som den politiskt oberoende juridikprofessorn Giuseppe Conte till slut svors in som premiärminister och därmed satte punkt för Italiens utdragna regeringskris. Att parlamentsvalets två segrare Femstjärnerörelsen (M5S) och Lega skulle bilda regering tillsammans var det inte många som trodde när valet hölls i mars.
Men åtta månader senare har deras gemensamma opinionsstöd ökat. Den största förändringen ligger hos främlingsfientliga Lega vars popularitet i princip fördubblats sedan valet och nu ligger på omkring 34 procent, enligt mätningar. Partiledaren Matteo Salvini, som är inrikesminister och vice premiärminister, har varit mycket synlig när Italien gång på gång sagt nej till Medelhavets migrantbåtar.
Att M5S samtidigt tappat visst stöd och nu ligger på omkring 25 procent, sju procentenheter lägre än vid valet, ser Jungar inte som ett tecken på att koalitionen riskerar att spricka.
– Det här handlar snarare om Legas framgångar. Femstjärnerörelsen var från början en gräsrotsrörelse, ett antietablissemangsparti som främst drev frågor om dataintegritet, miljö och direktdemokrati, säger hon.
Eftersom dagens politik handlar mer om migration och EU-kritik, profilfrågor för Lega, är det inte konstigt att vissa väljare gått över, menar Jungar.
Realpolitiskt har dock M5S, vars ledare Luigi Di Maio är arbetsmarknadsminister och liksom Salvini vice premiärminister, lyckats få igenom sitt kanske viktigaste vallöfte; det om en form av medborgarlön. Detta efter en tuff förhandling med EU-kommissionen som inte gillar Italiens höga statsskuld.
Ytterligare skäl till den udda koalitionens framgångar kan vara att landets oppositionspartier, bland dem socialdemokraterna, är svaga och splittrade och inte förmår att vara någon motkraft. Lägg därtill att båda regeringspartierna är förhållandevis välorganiserade, de kommunicerar regelbundet med sina medlemmar och håller samman sin parlamentsgrupp.
– Det finns teorier om att högerradikala och populistiska partier förlorar stöd när de går in i regeringar, men så är inte fallet i Italien, säger Jungar.
Fakta

Bakgrund: Italiens styre

Italiens regering tillträdde i juni i fjol efter månader av politisk osäkerhet och besvärliga förhandlingar. Den består av en koalition mellan populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega. Flera statsråd, däribland premiärminister Giuseppe Conte, är partipolitiskt oberoende.

Regeringen utmärker sig genom sin EU-kritiska hållning, hårda migrationspolitik och sina planerade välfärdssatsningar. Båda koalitionspartierna är förhållandevis Rysslandsvänliga.

Femstjärnerörelsen (M5S) fick flest röster (32,7 procent) i valet i mars 2018, men har sedan dess tappat cirka sju procentenheter. Partiet som bildades 2009 ifrågasätter Italiens medlemskap i EU och förordar en mer restriktiv invandringspolitik. Direktdemokrati och miljöfrågor har också varit viktiga, liksom införandet av så kallad medborgarlön.

Lega hette tidigare Lega Nord och växte fram i norra Italien i slutet av 1980-talet. Partiet vill ha ett federalt Italien med långtgående regionalt självstyre, men på senare år har den federala frågan tonats ned. Partiet beskrivs ofta som högerextremt och populistiskt och profilerar sig som EU-kritiskt och invandrarfientligt. Lega fick 17,4 procent av rösterna i fjolårets val men har nu ett stöd på cirka 34 procent.

Källa: Utrikespolitiska institutet; NE med flera

Gå till toppen