Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Så ser segregationen i Lund ut – ny kartläggning klar

Lund är en generellt sett välmående kommun, men det saknas inte utmaningar, särskilt i vissa stadsdelar som Klostergården, Norra Fäladen och Linero. Det visar kommunens färska segregationskartläggning.

Norra Fäladen är en av de stadsdelar där det finns stora skillnader mellan olika områden.Bild: Bengt Arvidson
Förra året tog Lunds kommun fram en sammanställning som kallas Välfärdsrapport. Här samlas statistik och fakta om Lundaborna och deras levnadsvanor.
Den färska segregationskartläggningen går mer på djupet, för att se var i kommunen utsatta grupper bor och vad de har för bakgrund.
– Det finns skillnader mellan grupper och geografiska områden även i Lund. Vi ser det exempelvis utifrån socioekonomi, som utbildning och inkomst, och utifrån om man bor i villa eller lägenhet, säger Lisa Gunnefur, samhällsstrateg med inriktning på folkhälsa och social hållbarhet på Lunds kommun.
Kartläggningen visar att även om det finns skillnader mellan olika stads- och kommundelar så är skillnaderna mellan olika områden inom vissa stadsdelar ännu större.
– De sticker ut oavsett vilka variabler man tittar på. Det är på Klostergården, Linero, Norra Fäladen och till viss del även Nöbbelöv.
Det som rapporten visar är egentligen inte är några överraskningar, menar Lisa Gunnefur. Kommunens olika förvaltningar har haft koll på hur det ser ut inom deras respektive områden. Men rapporten sammanställer de olika perspektiven och bekräftar det man tidigare anat.
Tanken är att kartläggningen nu ska ligga till grund för utarbetandet av två program, ett gällande folkhälsa och ett om mänskliga rättigheter.
Lisa Gunnefur menar att eftersom Lund generellt sett ligger så bra till finns det goda möjligheter att göra ett framgångsrikt arbete.
– Utmaningarna finns här, men eftersom de inte är så omfattande så kan vi få bra resultat.
Gå till toppen