– Det går absolut inte att se någon positiv effekt av alla hjärtans dag. Det är ju ett ganska nytt påhitt och infaller dessutom bara under en dag, säger Gunnar Andersson, professor och en av författarna till studien, till TT.
I stället föds allt färre barn i Sverige under årets sista månader och enligt Andersson beror det med största sannolikhet på att föräldrar aktivt planerar för att undvika en förlossning i slutet av året, eftersom de tror att barnet då får sämre förutsättningar i skolan.
– Det stämmer ju delvis. Jämför man barn som är födda i januari och februari med de som är födda i november och december så går det genomsnittligt bättre för dem i skolan och de har även en lite bättre inkomstutveckling senare i livet.
Sommar- och julsemester är heller inte längre de perioder när flest barn blir till. Under stora delar av 1900-talet föddes de allra flesta barn under våren som ett resultat av sommarledigheten, men allt eftersom preventivmedel och abort blivit mer tillgängligt har också mönstren för när barn föds kommit att återspegla när föräldrar föredrar att få sina barn, enligt studien.
– Romantiska säsonger har börjat spela ut sin roll. De där topparna har försvunnit och det enda som utmärker sig är dippen i slutet av året, säger Andersson.
Studien är baserad på registerdata på alla barn som fötts mellan 1940 och 2012 i Sverige.
Fakta
Då föds flest barn
Många i dagens Sverige firar sin födelsedag under våren. Av personerna födda under perioden 1945–2002 är vårmånaderna mars, april och maj vanligast. De infaller nio månader efter juni–augusti som länge varit semestermånader.
I dag föds flest barn under försommaren och sommaren vilket betyder att sensommaren och hösten är den vanligaste tiden för barnalstrande.
Av de 10 vanligaste födelsedagarna under 2017 var maj mest frekvent förekommande.
Källa: SCB