Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Pappa till terroroffer vill få prövning i Högsta domstolen

Ett terrordåd kränker inte bara de direkta offren, utan även deras anhöriga. Det anser pappan till den elvaåriga flicka som dödades i attacken på Drottninggatan, som nu vill att Högsta domstolen prövar frågan om vilka som ska ha rätt kränkningsersättning. Tidigare har både tings- och hovrätt sagt nej.

Blommor utanför varuhuset Åhléns på Drottninggatan i Stockholm, i samband med årsdagen efter terrordådet som ägde rum den 7 april 2017.Bild: Claudio Bresciani/TT
– Det känns som att Sverige inte har hängt med i den här nya situationen med terroristbrott. Det är riktat mot staten, men det är medborgarna som får betala det högsta priset. Det är inte samma sak som andra brott, säger advokat Thomas Bodström.
Han företräder pappan till elvaåringen som var en av de fem personer som dödades när terroristen Rakhmat Akilov körde en lastbil längs med Drottninggatan den 7 april 2017. När rättegången mot Akilov inleddes året därpå, framkom att de anhöriga till dödsoffren hade ett unikt skadeståndskrav.
Förutom den ersättning för psykiskt lidande som närstående har rätt till krävde de också 150 000 kronor i kränkningsersättning – något som vanligtvis bara direkta brottsoffer får. Men de anhöriga och deras advokater ansåg att man kan se terrorbrottet som riktat mot en vidare krets än "bara" dödsoffren. Också de har utsatts för en allvarlig kränkning, menade man.
Men tingsrätten höll inte med, och avslog begäran. Elvaåringens pappa överklagade då skadeståndsfrågan till Svea hovrätt, som även den konstaterade att han inte har rätt till kränkningsersättning. Nu överklagar han alltså detta till Högsta domstolen, som nu får ta ställning till om målet ska ges prövningstillstånd eller inte.
– Han har utsatts för en allvarlig kränkning utöver skadan och sorgen. Han har också fått betala priset för angreppet på svenska staten. På så sätt är det en särskild kränkning, och då bör också svenska staten återgälda det, säger Thomas Bodström.
All exploatering i samband med terrordådet har också påverkat pappan och gjort kränkningen mycket större, hävdar han.
– Han kan inte sitta på en buss, han kan inte röra sig någonstans i centrala Stockholm utan att bli påmind om det som hände hans dotter.
Thomas Bodström anser att det redan i dag finns utrymme i svensk lag för att ge hans klient rätt till kränkningsersättning. Han hänvisar bland annat till ett EU-direktiv som genomförts i svensk rätt, som just inkluderar anhöriga till dödade i terrordåd till kretsen av offer.
Andra länder inom EU har också kommit längre när det gäller stöd till terrordrabbade och deras närstående, påpekar han.
– Om det här avslås av HD måste man se över lagstiftningen, för det är inte rimligt att det ska vara så oerhört stor skillnad mellan Sverige och andra länder inom EU, säger han.
Akilov har under processen motsatt sig de anhörigas rätt till kränkningsersättning, med hänvisning till praxis.
Pappan har även valt att överklaga hovrättens dom angående skadeståndet för psykiskt lidande, och begär 150 000 kronor i stället för de 100 000 som hovrätten gav honom rätt till.
Fakta

Terrordådet och rättsprocessen

Klockan 14.53 den 7 april 2017 kom larm om att en lastbil kört in i människor på Drottninggatan i centrala Stockholm och sedan kraschat in i varuhuset Åhléns. Fem människor dödades och ett tiotal skadades.

I januari året därpå åtalades gärningsmannen Rakhmat Akilov vid Stockholms tingsrätt. Den dömde honom i juni som skyldig till terroristbrott genom fem mord och allmänfarlig ödeläggelse. Han dömdes även för försök till terroristbrott genom 119 mordförsök och 24 fall av framkallande av fara för annan. Straffet blev livstids fängelse och livstids utvisning.

Varken åklagaren eller Akilov överklagade domen. Däremot överklagades skadeståndsdelen av pappan till den elvaåriga flicka som dödades. I januari beslutade Svea hovrätt att ge honom rätt till ett högre skadestånd, 100000 kronor, i stället för tidigare beslutade 60000 kronor för psykiskt lidande.

Gå till toppen