Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Att dra ner kollektivtrafiken på till exempel landsbygden riskerar klimatomställningen.”

Regionfullmäktige i Skåne verkar ha missat att identifiera de grupper som riskerar att bli förlorare när klimatåtgärder genomförs och sakna strategier för att säkra dessa gruppers möjlighet att kunna resa och ha tillgång till olika aktiviteter. Det skriver fem transportforskare.

Utan tillit till förslag och beslut är risken stor att det i Sverige uppstår protester likt dem som president Macrons klimatpolitik skapar i Frankrike, skriver artikelförfattarna.Bild: Claude Paris
När de politiker som styr Region Skåne har givit Skånetrafiken i uppdrag att spara föreslår tjänstemännen bland annat nerdragningar av bussturer med få eller nästan inga resenärer i lågtrafik, det vill säga tidiga morgnar, sena kvällar och helger.
För att Sverige ska kunna uppnå de klimatmål som riksdagen har antagitkan det tyckas rationellt att prioritera bussturer på tider och sträckor där det finns många som reser.
Men i ett större perspektiv finns det mycket som talar emot att minska möjligheterna att resa med kollektivtrafik för dem som redan idag har få alternativ till att ta bilen. Sådana beslut riskerar att skapa politiska effekter som omöjliggör en nödvändig klimatomställning.
Riksdagen har med stor majoritet bestämt att Sverige om mindre än 30 år, senast 2045, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Trafiken står för runt en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp och är en av de största utmaningarna för en hållbar samhällsomställning. Vetenskapens samlade bedömning är att det krävs nya tekniska lösningar för fordon och bränsle, men också minskade transporter, för att det ska kunna bli verklighet.
De åtgärder som krävs för att klara det mål riksdagen har satt upp är i teknisk mening till stor del redan identifierade och kartlagda, inte minst via den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84). Det svåra är att skapa åtgärdspaket för transportsektorn som har stöd hos befolkningen. Att bara fokusera på kostnader eller utsläpp för enskilda bitar, som till exempel busstrafiken, kan leda till oönskade effekter som påverkar människors valfrihet, vardag och möjlighet att resa.
Utan tillit till förslag och beslut är risken stor att det i Sverige uppstår protester likt dem som president Macrons klimatpolitik skapar i Frankrike.
Flera av de styrmedel som diskuteras för transportsektorn får sannolikt stora regional- och fördelningspolitiska effekter, till exempel drabbas människor på landsbygden kraftigare av högre skatt på bränsle.
Vår bedömning är att politiker tar liten hänsyn till de effekter som olika åtgärder får för olika grupper i samhället och att det kan hindra klimatomställningen.
Regionfullmäktige i Skåne verkar ha missat att identifiera de grupper som riskerar att bli förlorare när klimatåtgärder genomförs och sakna strategier för att säkra dessa gruppers möjlighet att kunna resa och ha tillgång till olika aktiviteter.De perspektiv och invändningar som dessa grupper har dyker upp först nu när politiska beslut är nära att klubbas. Det gör i sin tur att människors tillit till klimatåtgärder generellt riskerar att minska.
En pågående forskningsstudie vid Lunds universitet som vi är involverade i undersöker hur åtgärder som främjar en klimatomställning på bästa sätt kan utformas för att få stöd i befolkningen. Målet är att identifiera åtgärdspaket som bättre kan säkerställaatt alla grupper i samhället får lika tillgång till service och aktiviteter.Studien undersöker och föreslår också metoder för utveckling av styrmedel som bygger på bättre förståelse och analys avhur olika åtgärder påverkar olika grupper. Slutsatser är hittills att det krävs en betydligt djupare förståelse för hur verksamheter och människor påverkas av politiska förslag för att alla grupper ska acceptera den omställning av transportsektorn som nu måste ske.
Om de klimatmål riksdagen har satt upp för transportsektorn ska uppnås måste alla åtgärder analyseras utifrån enhelhetssyn som ser till både effektivitet och rättvisa.
Att dra in kollektivtrafik baserat på analyser av enskilda turers ekonomiska lönsamhet riskerar att underminera människors tilltro till det övergripande politiska målet, klimatomställningen. Det riskerar också att bygga på människors misstro gentemot politiker. Att dra ner kollektivtrafiken på till exempel landsbygden riskerar i förlängningen klimatomställningen.
Beslut och val av åtgärder måste utgå från en analys av hur de drabbar olika grupper i samhället och deras förutsättningar att ställa om till en klimatsmart livsstil. Samtidigt som politiker och tjänstemän analyserar konsekvenserna av ekonomiska nerdragningar måste de diskutera kollektivtrafikens uppdrag och syfte i en vidare mening inklusive vilket symbolvärde kollektivtrafiken har iklimatomställningen.

Lena Winslott Hiselius

docent vid Lunds universitet och forskar kring hållbara transporter

Jamil Khan

docent vid Lunds universitet och forskar kring hållbar omställning och klimatpolitik

Alfred Andersson

doktorand vid Lunds universitet och forskar kring attityder och hållbara transporter

Lena Smidfelt Rosqvist

forskningschef vid konsultföretaget Trivector Traffic och forskar kring hållbar omställning och resvanor

Emma Lund

arbetar vid konsultföretaget Trivector Traffic och forskar om styrningsfrågor kopplade till hållbar omställning
Gå till toppen