USA:s president Donald Trump vill att europeiska länder ska ta tillbaka de IS-anhängare som gripits i Syrien och Irak. Men rent juridiskt går det inte att ställa krav av den typen, enligt Mark Klamberg, docent i folkrätt och lektor vid Stockholms universitet.

– Det finns ingen skyldighet för svenska staten att använda samtliga konsulära resurser i denna situation, det är snarare så att staten har möjlighet till det om regeringen så önskar, säger Klamberg till TT.

Det faktum att många av IS-svenskarna hålls fångna av icke-statliga aktörer, som den kurdiska YPG-milisen, innebär att ärendet blir praktiskt komplicerat.

– Regelverket för konsulär hjälp skapades ursprungligen för relationer mellan stater och inte för situationer som inkluderar en icke-statlig aktör, säger Klamberg.

– När man har med andra stater att göra vet man att de egna diplomatiska representanterna kommer att vara säkra och skyddade. Överenskommelser om utlämning och rättsligt samarbete är också skapade för stater som samverkar med varandra. Men när det är en icke-statlig aktör inblandad blir situationen en annan.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till TT att UD avrått från resor till dessa områden sedan 2011, varför de svenska IS-resenärerna inte kan räkna med att få någon konsulär hjälp.

Men det finns inga formella hinder för Sverige att hjälpa svenskar som frihetsberövats utomlands, även om UD avrått från resor dit.

Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson fick exempelvis hjälp efter att de hade tillfångatagits och fängslats i Ogaden-området i Etiopien 2011. Mark Klamberg påpekar att det då förvisso handlade om en statlig aktör som stod bakom frihetsberövandet. Men även politiska motiv spelar sannolikt in vad gäller IS-resenärerna, säger han.