Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Sverigebilden är bättre än sitt rykte.

Fortfarande i topp.Bild: PONTUS LUNDAHL / TT /
Ryktet om Sveriges dåliga rykte utomlands är betydligt överdrivet.
I årsrapporten för 2018 konstaterade nyligen Svenska institutet, SI, att bilden av Sverige i världen är övervägande positiv. Stabilt positiv.
De specialstudier om Sverigebilden SI har genomfört, i Serbien respektive Nederländerna, bekräftar detta.
Den svenska fixeringen vid hur andra ser på oss är kanske inte riktigt i paritet med omvärldens intresse för Sverige. Det mesta som sker här hemma får ingen eller väldigt liten uppmärksamhet utomlands.
Under 2018 var det artisten Aviciis död och den åttaåriga flickan Sagas fynd av ett välbevarat järnålderssvärd i sjön Vidöstern som fick mest uppmärksamhet på engelskspråkiga plattformar. Idrottshändelser som fotbolls-VM innebar att det skrevs en del om Sverige.
På det politiska området var det fredssamtalen i Stockholm om Jemen som fick många omnämnanden. Om höstens val var det däremot få utanför landets gränser som brydde sig.
För att sammanfatta:
När Sverige omnämns negativt handlar det i regel om migration och integration; när Sverige omnämns i positiva ordalag handlar det mestadels om innovation, hållbarhet, jämlikhet, det svenska välfärdssystemet och den svenska naturen.
Inga överraskningar där.
Självspäkning är en gammal fin svensk tradition, parad med en övertygelse om att Sverige är ett föregångsland på de flesta – om inte alla – områden. Det må låta motsägelsefullt men så schizofren är inte sällan den svenska samhällsdebatten.
Till avdelningen svenska paradoxer hör även att de som är mest angelägna om att framstå som Sverigevänner ofta också är de som flitigast svartmålar Sverige. Varje negativ nyhet, inte minst om det rör kriminalitet och invandring, lyfts fram som ett bevis för landets slutliga och irreversibla förfall.
"Bilder målas av en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där de folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor", som forskarna bakom den senaste SOM-rapporten från Göteborgs universitet, Sprickor i fasaden, skriver i sin inledning.
De som oroas över en nära förestående samhällskollaps kan med fördel lugna nerverna genom att läsa Svenska institutets rapport. Om de nu vill bli lugnade.
I samtliga 22 internationella index som SI följer hamnade Sverige förra året bland de tio främsta länderna. Och stärkte dessutom sin position. I hälften av indexen klättrade Sverige uppåt, endast i två föll vi tillbaka – indexen för digital konkurrenskraft respektive innovationer.
Nog finns orosmoln på den annars övervägande blå himlen. Kalla det utmaningar, kalla det problem. De är väl kända. De debatteras med frenesi. Och de är inte olösliga.
Att förfalla till självbelåtenhet och utgå från att den svenska framgångssagan är självklar och evig vore dumt. Men att Sverige fortfarande är ett av världens allra bästa länder att leva i är svårt att komma ifrån.
Det har i alla fall omvärlden förstått.
Gå till toppen