En av hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor de kommande åren är hur fler medarbetare ska kunna rekryteras och hur de som redan jobbar inom vården ska göra ett så bra arbete som möjligt.

Behovet av vård ökar. Antalet unga och äldre ökar, framför allt de som är över 85 år, samtidigt som personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.

Bristen på personal lyfts med rätta ofta fram som en av vårdens främsta utmaningar.

Arbetsgivare har under de senaste åren använt möjligheten att hyra in personal i större utsträckning. Det har varit ett snabbt sätt för en vårdcentral eller en vårdavdelning att klara verksamheten. Självklart är det viktigare att ha inhyrd personal på plats än ingen personal alls.

För inte länge sedan ökade regionernas kostnader för inhyrd personal med 25 procent varje år. På många håll var verksamheter alltför beroende av bemanningsföretag. Det var en ohållbar och oönskad situation.

För att säkerställa en kontinuerlig, säker, trygg och kostnadseffektiv vård tog de politiker som styr landets regioner ett gemensamt beslut att intensifiera arbetet för att bryta beroendet av hyrpersonal.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Kompetensföretagen argumenterar för att deras hyrpersonal behövs i vården (Aktuella frågor 19/2). Det är bra att fler röster hörs, men vi ser delvis olika på vilka lösningar som behövs.

Arbetsgivare måste jobba med flera parallella strategier, till exempel att få fler att jobba heltid och längre, att bredda rekryteringen, använda den kompetens som finns på rätt sätt och göra det möjligt för personalen att utvecklas, göra karriär och allt eftersom få högre lön. Ökad digitalisering och automatisering ska också underlätta arbetet för dem som jobbar i vården och frigöra mer tid där de gör störst nytta – i mötet med patienterna.

Vi, som ansvarar för och arbetar i vården, behöver gemensamt skapa förutsättningar för bättre arbetsmiljö, färre sjukskrivningar och ökade utvecklingsmöjligheter.Men att arbeta långsiktigt är svårt när en stor andel av personalen är inhyrd. Att bryta beroendet av inhyrd personal är en fråga om kvalitet och trygghet.

Under de gångna två åren finns det många goda exempel på framgångsrikt arbete för att minska beroendet av inhyrd personal. Kostnaderna ökar visserligen fortfarande men betydligt långsammare, den senaste rapporten visar på en ökning med 4 procent istället för 25. Hälften av regionerna minskar nu sina kostnader för inhyrd personal. Det är goda nyheter.

Bortom behovet av att få bukt med skenande kostnader finns ett högre syfte: en säkrare och tryggare vård för patienterna. Där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov.

Med fler egna medarbetare och en mer sammanhållen arbetsgrupp förbättras också arbetsmiljön för personalen och möjligheterna att utveckla verksamheten.

Flera patientorganisationer har varnat för att patienter reduceras till ”budbärare”. Eftersom patienterna så ofta träffar nya läkare måste de ägna nästan hela den tid ett läkarbesök får ta åt att berätta om sina sjukdomsförlopp och den aktuella situationen. Så ska det inte vara.

Att bryta beroendet av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården har för SKL aldrig handlat om att ta bort möjligheten att använda inhyrd personal.

SKL ser, liksom bemanningsföretagen, att det kan behövas inhyrd personal när trycket på vården är extra högt. Däremot krävs ett stopp för den omfattande inhyrning med korta varsel och bristande kontinuitet som har förekommit.

Utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna. Arbetet med att bryta beroendet av inhyrd personal är en av nycklarna till att förverkliga detta.

Fredrik Lennartsson är chef för avdelningen för vård och omsorg inom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.