Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Ett hat som har Europa i sitt grepp.

Manifestation mot antisemitism på Place de la République i Paris i tisdags kväll.Bild: Christophe Ena
Antalet antisemitiska angrepp ökar kraftigt i Frankrike, enligt ny statistik med 74 procent 2018.
Och 2019 har inte börjat bra. Förra lördagen attackerades den framstående filosofen Alain Finkielkraut, son till en Förintelseöverlevare, på gatan i Paris av medlemmar ur proteströrelsen Gula västarna.
"Försvinn, din smutsige, förbannade sionist", "Du ska dö", "Stick hem till Tel Aviv", var några av de förolämpningar och hot som östes över Finkielkraut.
I tisdags genomfördes manifestationer mot den växande antisemitismen över hela landet. I Paris fylldes Place de la République av tusentals människor.
På morgonen samma dag upptäcktes att närmare hundratalet gravar sprejats med hakkors på den judiska kyrkogården i staden Quatzenheim i närheten av Strasbourg.
Men antisemitismen är inte ett enbart franskt problem. Långt därifrån. Den är ett europeiskt, växande, akut bekymmer.
I veckan har nio parlamentsledamöter lämnat brittiska Labour i protest dels mot partiets hantering av brexit, dels på grund av den antisemitism som getts mer eller mindre fritt spelrum i partiet under Jeremy Corbyns ledarskap.
"Jag mår illa av att partiet nu är ett rasistiskt och antisemitiskt parti", sade en av avhopparna, Mike Gapes, som suttit i underhuset för Labour sedan 1992.
Antisemitismen frodas i politikens ytterkanter, till höger såväl som till vänster, och bland Europas växande muslimska minoritet. I allt högre utsträckning närs den av den israelisk-palestinska konflikten – eller så blir konflikten en lämplig förevändning för att ge utlopp för detta uråldriga hat.
I fem EU-länder – Belgien, Frankrike, Tyskland, Polen och Sverige – anser över 80 procent av den judiska minoriteten att antisemitism är ett ganska stort eller mycket stort problem, enligt en gedigen undersökning från EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA. I Frankrike var andelen hela 95 procent. Det är skrämmande siffror.
Sverige är dessutom – tillsammans med Tyskland och Storbritannien – ett av tre länder där antisemitismen har ökat mest sedan FRA:s föregående undersökning 2012, med 22, 23 respektive 27 procentenheter.
Regeringen planerar för att Sverige år 2020 ska anordna en internationell konferens om Förintelsen. Det är då 75 år sedan tiotusentals överlevande befriades från tyska koncentrations- och förintelseläger.
Malmö kommun vill gärna stå som värd för konferensen. Det kan vara nog så passande med tanke på att staden blivit något av en symbol för en utbredd antisemitism.
I den satsning mot antisemitism som statsminister Stefan Löfven (S) presenterade i sin regeringsförklaring ingår även att ge svenska skolungdomar möjlighet att besöka olika minnesplatser i Europa som Auschwitz. Ett nytt museum till minne av Förintelsens offer ska också inrättas.
Utvecklingen i Europa visar att massiva insatser på information och utbildning är nödvändiga. Inget hat har visat sig vara lika beständigt, lika motståndskraftigt mot fakta och förnuft, som antisemitismen.
Gå till toppen