Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Resor

Flygskam kan få oss att flyga i smyg

Forskarna är tvärsäkra – vårt flygande måste minska om vi ska nå klimatmålen. Opinionsbildare på nätet försöker nu få oss dit genom socialt tryck - att odla ett slags flygskam. Men risken är att det kanske i stället leder till "smygflygande".

På Instagram skapar just nu kontot "Aningslösa influencers" en het och ibland infekterad debatt. Kända personers flygresor kritiseras i ganska hårda ordalag. Kontot har på kort tid fått nästan 60 000 följare.
Personerna bakom kontot vill inte framträda offentligt. De har försökt driva sina frågor öppet tidigare, men mötts av blockeringar och hatkommentarer, skriver de till TT. Nu vill de testa om ett direkt tilltal till kända influerare är mer effektivt.
Till exempel väljer de ut en namngiven person som visat upp sina resor i sociala medier, och anger koldioxidutsläppen för varje resa, med frågan "hållbar livsstilskommunikation?". Posta inget från nästa långresa, skriver de också till andra namngivna personer som visat upp sina semesterbilder offentligt.
Det ska inte längre vara hög social status att visa att man flyger långt, tycker de. "Själva flygskamkänslan är ingenting vi lägger vikt vid, då den inte räddar klimatet om vi ändå fortsätter att flyga", skriver personerna bakom kontot till TT. Däremot tror de att ett socialt tryck kan snabba på förändringen.
Skam är en grundläggande känsla, och en av våra starkaste, förklarar Frida Hylander, legitimerad psykolog som driver nätplattformen Klimatpsykologerna.
– Skam har som funktion att få oss att anpassa oss till gruppen. Den är en reglerare för sociala spelregler, säger hon.
Den får oss att må dåligt, och ibland kan skammen vändas till ilska.
– Så kan det vara för grupper som är väldigt investerade i att flyga, som många influerare är. De blir kanske sponsrade av företag för att visa upp sina resor. Då är det ett väldigt stort steg att sluta flyga.
Skam gör ibland att vi ändrar beteende, men det är inte säkert att vi alltid anpassar oss, förklarar hon. Den kan också göra så att vi gör saker i det fördolda – om flygande blir skamfyllt kan det få oss att "smygflyga" i stället.
Utsläppen från flyget måste minska, om vi ska nå tvågradersmålet för jordens uppvärmning, förklarar Jörgen Larsson, forskare med inriktning på flyg och hållbar konsumtion på Chalmers i Göteborg. Han har undersökt hur svenskars flygande och klimatpåverkan utvecklats.
– Hur mycket svenskars flygutsläpp behöver minska beror på hur fort utsläppen från andra områden minskas. Mycket talar för att våra flygutsläpp behöver minska med minst hälften till år 2050.
Visst hoppas många på att tekniken utvecklas mot drivmedel som ger mindre utsläpp, men det måste i så fall ske väldigt snabbt, enligt Jörgen Larsson.
På researrangören Vingresor berättar presskommunikatören Barbro Holmberg att detta med flygskam och klimatpåverkan är en stor fråga.
– Vi har inte undersökt flygskam. Men vi tycker att om man väljer att resa med flyg ska man läsa på, och ta reda på vilka flygbolag som har minst påverkan, säger hon.
Psykologen Frida Hylander håller med Jörgen Larsson om att vi måste sluta flyga i den omfattning vi gör nu. Men hon tror inte att skam och skuld är särskilt ändamålsenligt som metod om vi inte hittar sätt att ta oss vidare från skammen och skulden. Vi behöver hitta andra meningsfulla aktiviteter och hållbara sätt att resa.
– Det blir inte långsiktigt hållbart att leva i skuld och skam, säger hon.
Jörgen Larsson tror inte heller mycket på flygskam.
– Det viktigaste måste vara politiska styrmedel. Klimatångest och flygskam kan göra att hela klimatfrågan blir negativ och tråkig, och bara handlar om att avstå från flyg.
Både han och Frida Hylander tycker att det krävs andra, positiva, alternativ för våra semesterresor. Exempelvis tågresor eller attraktiva, mer nära resmål.
Samtidigt måste vi tillåta oss att sörja de långa flygresorna som vi framöver inte kommer kunna unna oss, förklarar Frida Hylander.
– Vi måste få tycka att det är jobbigt att inte flyga längre. Det har gett oss massor att få resa som vi har gjort, säger hon.
Fakta

Flygutsläppen

Totalt motsvarade växthusgasutsläppen från svenskarnas flygresor 2017 cirka 10 miljoner ton koldioxid – ungefär lika mycket som utsläppen från alla personbilar i Sverige. Privatresorna står för fyra femtedelar, och tjänsteresorna för en femtedel.

Sedan 1990 har utsläppen från svenskarnas flygande ökat med 47 procent, men sedan år 2000 har ökningen planat ut.

Svenskars utsläpp är också fem gånger större än det globala genomsnittet – 1,1 ton koldioxid per person under 2017, mot snittet globalt på 0,2 ton per person.

Samtidigt pekar rapporten på att våra koldioxidutsläpp måste minska rejält för att komma i närheten av de globala klimatmålen om en uppvärmning på 2 grader.

Källa: Jörgen Larsson och Anneli Kamb, Chalmers tekniska högskola

Fakta

Svensken är ambivalent till flygandet

Flygbolaget KLM har de senaste åren låtit undersöka hur svenskar ser på sitt flygande och på tankarna kring flygets miljöpåverkan. Undersökningen är en webbenkät där 1000 personer i ett representativt urval mellan 18 och 65 år har tillfrågats bland annat om de ser flyget som ett miljöproblem, om de får dåligt samvete då de flyger och om de kommer att fortsätta att flyga.

Det visar sig att svenskarna är ambivalenta. Visst, flyg är ett problem ur miljösynpunkt tycker 69 procent av de tillfrågade, men bara 43 procent tänker flyga mindre eller inte alls. 48 procent tänker flyga i samma omfattning – en minskning från 2017, då 62 procent tänkte fortsätta som tidigare.

Men flygandet skaver ändå i själen – 47 procent får ofta eller ibland dåligt samvete för sitt flygande.

Rätt få, bara 11 procent, tycker att flygbolagets hållbarhetsprofil är viktig då de bokar en resa.

Källa: KLM:s undersökning för 2018 gjord av Ipsos

Gå till toppen