Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Raka skatterör rätar upp den skeva bilden av Malmö.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).Bild: Johan Nilsson/TT
På grund av det dansk-svenska skatteavtalets utformning går Malmö stad varje år miste om cirka 1 miljard kronor i egna, kommunala skatteintäkter.
Nu får det vara slut med detta, kräver kommunledningen i ett brev till finansminister Magdalena Andersson (S) och hennes statsrådskollega Ann Linde (S), minister med ansvar för nordiska frågor.
Malmös krav har fog för sig. Den nuvarande ordningen bidrar till en missvisande bild av stadens ekonomi. Raka skatterör är bäst.
Enligt Malmö kommun arbetar omkring 8 000 Malmöbor i Danmark och betalar därmed inkomstskatt där. Skatteavtalet från 2003 har tillkommit för att kompensera för detta. Men pengarna som Malmöbor – liksom helsingborgare, landskroniter och andra – betalar till den danske fogden går inte tillbaka till deras skånska hemkommuner utan slussas in i det svenska skatteutjämningssystemet och fördelas den vägen.
I brevet till Andersson och Linde kräver Malmös kommunledning att den danska skattekompensationen istället går direkt till de kommuner pendlarna bor i.
"Skatteintäkter som Malmöbor genererar ska tillfalla deras hemkommun. Vi vill få förtydligat vad som är vad. I en tid då myter och felaktiga uppgifter snabbt får fäste är det viktigt att staten hanterar både utjämningen mellan landets kommuner och kompensationen mellan Sverige och Danmark transparent", framhåller kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i ett pressmeddelande.
Ja, det sprids åtskilliga myter om Malmö. En av de mer framträdande är att Malmö är ekonomiskt vanskött. Konkursmässigt. Som belägg för detta hänvisas till att kommunen årligen får cirka 5 miljarder kronor via skatteutjämningssystemet. Men en del av förklaringen till detta är alltså att skatteintäkterna från de gränspendlare som jobbar i Danmark tar omvägen via utjämningssystemet.
En omläggning handlar i liten utsträckning om att Malmö och andra skånska kommuner utmed Öresund skulle få mer pengar netto. En analys från Øresundsinstituttet på uppdrag av Region Skåne häromåret kom fram till att skatteintäkterna bara skulle öka marginellt; för Malmös del med totalt omkring 6 miljoner kronor.
Med en skattekraft som motsvarar endast 86 procent av rikets och en arbetslöshet som är den dubbla jämfört med riksgenomsnittet har Malmö onekligen problem. Fler måste i arbete.
Men det ursäktar inte den osakliga bild av Malmös ekonomi som utformningen av det nuvarande systemet bidrar till att upprätthålla.
Också när det gäller skatteutjämningssystemet som sådant är mytbildningen omfattande. Kritikerna ger alltsomoftast sken av att några få ekonomiskt välskötta kommuner brandskattas av en majoritet, däribland Malmö, som helt ansvarslöst lever över sina tillgångar.
Men inkomstutjämningen är statligt finansierad till 95 procent. De 14 kommunerna med högst skattekraft betalar en avgift. Övriga 276 kommuner får ett bidrag. Malmö är i stort och gott sällskap.
Utjämningssystemet är bara en fråga som regeringen bör ta itu med. Skatteavtalet i sig anses missgynna Sverige, vilket många påpekat genom åren. Danskarnas intresse av att omförhandla avtalet lär inte vara stort, men tidigare svenska regeringar har heller inte visat något större intresse för att försöka.
Lägg till detta gränskontrollerna som lever kvar, som det ser ut på obestämd tid, och bidrar till att förlänga restiderna över Sundet.
Förutsättningarna för att propåerna från kommunledningen i Malmö ska få gehör i regeringskansliet Rosenbad borde vara bättre än tidigare nu när en helsingborgare ansvarar för Öresundsfrågorna.
"Jag har i åratal, inpå skinnet, levt med frågor om gränshindren i Öresundsregionen”, sade Ann Linde (S) efter regeringsombildningen i januari där hon övertog Nordenfrågorna.
Linde lovade då att sätta fokus på ”rörligheten över gränserna” för både kapital, tjänster och arbetskraft.
Öresundsintegrationen behöver en nystart. En bra uppvärmning vore att räta ut skatterören.
Gå till toppen