Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Pengar botar inte allt inom svensk vård.

Annika Strandhäll (S).Bild: Stina Stjernkvist/TT
Vårdpolitiskt har pengar varit universalmedicinen i många år. Statsrådet Annika Strandhäll (S) meddelade stolt inför valet i fjol att regeringen sedan 2014 nästan tredubblat anslagen till landstingens sjukvård. Samtidigt var det uppenbart att vårdsektorn fortfarande drogs med stora problem. Köerna hade växt under mandatperioden, vilket fick partistrateger att tro på en utökad dos: Socialdemokraterna gick till val på att satsa ännu mer pengar på vården.
Nu väntar ytterligare kömiljarder, enligt den politiska överenskommelsen mellan S, MP, C och L. Därtill ska kvalitetskraven höjas och vårdgarantin förstärkas. Dyrt blir det och finanserna blir inte lättare att få ihop av att satsningarna sker parallellt med sänkta inkomstskatter.
Det är hög tid att fundera på andra lösningar. Tecknen är tydliga på att det finns annat än ekonomiska resurser som brister inom vården. Sverige har redan fjärde dyrast sjukvård i Europa, men tillhör samtidigt bottenligan i fråga om tillgänglighet. Kvalitet kostar naturligtvis och den svenska vården håller oomstridd världsklass, men det är en klen tröst för svårt sjuka patienter som inte kommer till specialistvård i tid.
De vårdpolitiskt ansvariga kan gott vända blicken mot Finland som kvalitetsmässigt har liknande resultat, men med bättre tillgänglighet och till lägre kostnad. Enligt Svenska Dagbladet (27/2) är finsk sjukvård minst 20 procent effektivare än svensk.
Finska läkare tar emot nästan dubbelt så många patienter under ett år som sina svenska kolleger. Till skillnad från i Sverige fungerar även personalförsörjningen väl och vårdplatserna räcker, vilket gör det ovanligt med så kallad korridorsjukvård.
En stor del av förklaringen kan handla om organisation.
"När läkarens halva dag måste ägnas åt statistikproduktion … säger det sig själv att patienterna kommer på undantag", skriver företrädare för Health Consumer Powerhouse, som jämför sjukvård i olika länder, i en debattartikel i SvD. De pekar också på att det inte finns något samband mellan vårdkostnader och väntetider.
Så vad säger egentligen att nya kömiljarder kommer att få avsedd effekt?
Att fortsätta ösa pengar över en bristande organisation löser inte vårdens grundläggande problem. Däremot lär det i längden bidra till att driva upp skattetrycket. Visst har finansminister Magdalena Andersson (S), genom fyrpartiuppgörelsen, ställt siktet på en ny, stor skattereform. Men i en DN-intervju häromveckan betonade hon att ingenting har sagts om huruvida den totala skattekvoten ska öka eller minska.
Inte minst i det perspektivet måste det talas mer om kostnadseffektivitet.
Att det är förhållandevis enkelt att skjuta till mer pengar innebär inte att det är rätt medicin. När bristerna inom vården består trots satsning efter satsning finns det skäl att pröva en ny ordination.
Gå till toppen