Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Högerpopulister gick fram i Estland

Det marknadsliberala Reformpartiet vann överraskande klart Estlands parlamentsval. Valets andra segrare blev extremhögern.

Premiärminister Jüri Ratas är en stark EU-förespråkare. Här under en presskonferens i Bryssel 2018. Arkivbild.Bild: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Estniska reformpartiet fick 28,8 procent enlig valmyndigheten. Resultatet överträffade prognoserna som tydde på ett jämnare lopp.
Det största partiet i nuvarande regeringskoalition, socialliberala Centerpartiet hamnade på 23,0 procent. I koalitionen ingår även konservativa Isamaa och Socialdemokraterna som nådde 11,4 respektive 9,8 procent.
Fram till positionen som landets tredje största parti rycker det högerpopulistiska och EU-kritiska Estlands konservativa folkparti (Ekre) som ökar kraftigt till 17,8 procent, från 8,1 procent i föregående val till parlamentet, Riigikogu, 2015.
Reformpartiet segrade också i valet 2015, men försattes i opposition 2016 efter anklagelser om maktmissbruk och dålig hantering av till exempel flyktingfrågan. Sedan dess har premiärminister Jüri Ratas från Centerpartiet styrt landet i en koalitionsregering.
Hur den nya regeringsbildningen ska gå till är en öppen fråga. Precis som på andra håll i Europa skulle ett främlingsfientligt och strängt EU-kritiskt ytterlighetsparti, Ekre i det här fallet, kunna komplicera saken. Mest stöd har partiet på landsbygden där folk upplever sig mer drabbade av senare års nedskärningar signerade Reformpartiet och Centerpartiet.
Men politiska experter tror inte att Ekre tar plats i nästa estniska regering.
– Ekre har ställt flera villkor för att de ska ta säte i regeringen. Det höjer inte partiets chanser att få mer makt och inflytande, säger journalisten Rain Kooli vid det estniska public service-bolaget ERR.
Enligt såväl Reformpartiet, Centerpartiet som Socialdemokraterna gör Ekres värderingar att en regeringsmedverkan inte är aktuell.
Valkampanjen har kretsat kring frågor som skatter och offentliga utgifter, men även om den ryska minoriteten som utgör cirka en fjärdedel av befolkningen.
Reformpartiet och Centerpartiet har alternerat mellan makten, och även delat den, under de nära tre årtionden som gått sedan Estland bröt sig loss från det sönderfallande Sovjetunionen.
– Ifall Centern och Reformpartiet lyckas uppnå en majoritet i parlamentet så är inga större politiska omvälvningar att vänta, säger valexperten Tarmo Jüristo som leder det oberoende forskningsinstitutet Praxis i Tallinn enligt SPT.
Centerpartiet har länge favoriserats av ryssgruppen som räknar med att partiet fortsätter att värna rådande utbildningssystem som medger såväl estniska som ryska språkskolor. Däremot vill Reformpartiet och Ekre lägga ned den ryskspråkiga undervisningen.
Av Estlands 1,3 miljoner invånare var drygt 880 000 röstberättigade. Valdeltagandet sjönk från 64,2 procent (2015) till 63,1 procent, enligt SPT. Cirka 40 procent av väljarna tog chansen att e-rösta.
Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig uppgift om hur många partier som regeringskoalitionen består av.
Fakta

Mandatfördelning

Så här fördelade sig mandaten i det estniska parlamentet Riigikogu som har 101 platser (jämfört med valet 2015):

Estniska reformpartiet, marknadsliberalt, 34 (+4)

Centerpartiet, socialliberalt, 26 (-1)

Estlands konservativa folkparti, nationalkonservativt, 19 (+12)

Isamaa, konservativt, 12 (-2)

Socialdemokraterna, 10 (-5)

Källa: Estniska public service-bolaget ERR

Gå till toppen