Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Ingrid Runsten: ”Även i Sverige måste fler känna sin doktor.”

Bara drygt 40 procent ha en fast läkarkontakt inom primärvården.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Förtroendet för sjukvården är fortfarande högt. Det framgår av Sveriges kommuner och landstings årliga hälso- och sjukvårdsbarometer. Men där syns också ett ökande missnöje. När det gäller besök eller behandling på sjukhus tycker bara 45 procent att väntetiderna är rimliga och 50 procent, färre än tidigare år, anser att vården ges på lika villkor.
Vi betalar skatt till sjukvården eftersom vi litar på att den ska finnas där oavsett hur mycket pengar vi har eller var i landet vi bor. Minskar förtroendet för systemet, söker fler andra lösningar.
Och vi delar med oss av våra erfarenheter, oftast av det som inte fungerar. Här är några färska exempel från människor i min närhet. En äldre person får remiss från vårdcentralen för undersökning med datortomografi, men får med posten besked om att väntetiden är 28 veckor. När beskedet kommer har undersökningen redan fått göras akut.
En kvinna vaknar och är yr och känner sig allmänt sjuk. Hon kontaktar sin vårdcentral på morgonen, men kommer inte fram på telefon. Samma resultat efter lunch, hon hamnar i en telefonkö. Då blir beslutet att istället åka till akutmottagningen.
Båda fick vård på akuten och ett bra bemötande. Men nu var det ju så att akuten skulle avlastas. Och då måste två saker hända, som hänger ihop. Mer måste göras inom primärvården och köerna till den planerade vården måste vara rimliga.
Det är väl känt sedan decennier, det borde redan vara gjort. Frågan är om vändpunkten kommer nu. Det tror alliansen i Skåne som satsar mer på primärvården:
”Det är en historisk reform och vi börjar med dem som behöver fast läkarkontakt mest, nämligen äldre och kroniskt sjuka”, säger Birte Sandberg (C), ordförande i primärvårdsnämnden i ett pressmeddelande.
Men landstingens försök att stärka primärvården måste gå hand i hand med en nationell primärvårdsreform. En sådan har länge efterlysts av experterna, av dem som jobbar inom primärvården.
I en debattartikel i DN (23/2) kräver läkare rätt till fast läkarkontakt för patienterna och ett tak för hur många patienter en läkare ska ha ”listade”. Men de vill också få ett slut på detaljstyrning som leder till onödig byråkrati.
I Sverige har bara drygt 40 procent en fast läkarkontakt inom primärvården. I exempelvis Norge, Frankrike och Tyskland är det cirka 90 procent. Även i Sverige måste fler känna sin doktor. För att bygga förtroende, men också för att vården ska bli säkrare och effektivare.
Nu finns det en bred politisk enighet om en nationell primärvårdsreform. Det är en av punkterna i 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Ännu återstår att genomföra den.
I sin årliga rapport skriver Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, att de ser samma problem 2018 som tidigare år. Samordningen kring patienterna brister och patienter utsätts för risker när det inte finns tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens.
Till TT säger inspektör Joakim Sebring:
”Vi ser patienter vars tumörer förvärras i väntan på rätt vård, till exempel cancerpatienter vars tumörer spridit sig till fler delar av kroppen.”
Förutom det lidande det innebär så undergräver det tilltron till vården. Som fortfarande håller hög kvalitet, men måste bli mer tillgänglig.
Gå till toppen