Ali kommer till Tyskland med sin tvillingbror Anton åren efter Sovjetunionens fall. Deras familj har valt att lämna Moskva och får som ryska judar asyl i väst. Men resan blir ingen räddning för den sönderfallande familjen, i vilken misshandel, superi och övergrepp har ärvts över generationsgränserna. Antisemitismen blir de heller inte kvitt i det nya landet, där också deras ryska härkomst orsakar omgivningens förakt. Till slut försvinner Anton. Enda spåret är ett tomt vykort från Istanbul. Ali, som egentligen heter Alissa, ger sig av på jakt efter honom.

Eller vänta. ”Egentligen” är egentligen ett väldigt opassande ord när man ska beskriva dramatikern och författaren Sasha Marianna Salzmanns tyska debutroman ”Utom sig”. För det här är en roman där alla gränser är flytande. Och då inte bara de geografiska gränserna i det östeuropeiska förflutna som berättelsen böljar fram och tillbaka över. Eller hur det antyds att det finns olika versioner av de historier som berättas. För att inte nämna språket. Men framför allt flyter gränserna hos de olika karaktärernas identiteter.

För här finns ingen egentlig Alissa. Utan att avslöja för mycket av det som är romanens twist börjar Ali i Istanbul, som en del av sin jakt på sin bror, att experimentera med testosteronsprutor. Skägget börjar växa, rösten blir mörkare, sinnesstämningen aggressivare. Och samtidigt som läsaren tas med till det turkiska storstadsmyllrets queera kvarter och gränder, vecklas hela familjens historia ut över sidorna i en lika myllrande släktkrönika, som sträcker sig från 1930-talet och framåt.

Det är ett styvt jobb för en debutant. Och trots att ”Utom sig” på flera plan är experimentell blir den tack vare det rappa språket, de skickligt skrivna dialogerna och de väl avvägda sprången mellan de olika berättelserna aldrig tung eller svårläst. Ett skickligt romanbygge, helt enkelt. När boken kom ut i Tyskland 2017 blev den också nominerad till Deutscher Buchpreis, ett av landets mest prestigefulla litterära priser. Prosan rymmer både ryska och jiddisch, och i sin svenska språkdräkt till och med en del av originalets tyska – förmodligen en utmaning för översättaren Jesper Festin, som lyckats väl med uppdraget.

Sasha Marianna Salzmann är född 1985, uppvuxen i Moskva, och kom liksom Ali och hens familj till Tyskland under 1990-talet. Därmed hamnar ytterligare en gräns i upplösning, nämligen den mellan fiktionen och författarens egen biografi. Salzmann arbetar som dramatiker på Gorki Theater i Berlin, en institution som gjort sig känd inte bara för sina dokumentära uppsättningar, utan också för att föra fram queera perspektiv och migranterfarenheter. Som en produkt av den miljön är ”Utom sig” på sätt och vis förutsägbar. Men Salzmann har ett konstnärligt driv som får de flesta anklagelser om identitetspolitiska poseringar att blekna.

I vissa stycken blir det möjligen en historia för mycket om en avlägsen morfars far eller liknande. Och även om de senaste årens utveckling i Turkiet har sin rättmätiga plats i berättelsen – här skildras både protesterna i Geziparken 2013 och militärkuppen 2016 – blir boken delvis baktung i de här delarna.