Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Inget stöder antagandet att unga dricker mindre för att de tillbringar mer tid på sociala medier.”

Att unga dricker mindre alkohol samtidigt som fler mår psykiskt dåligt förbryllar forskarna, skriver Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, och Eva Franzén, direktör för Nordens välfärdscenter.

Forskningen har inte lyckats komma fram till ett entydigt svar på varför unga dricker mindre än förr, skriver artikelförfattarna.Bild: Thomas Löfqvist
Alkoholkonsumtion bland nordiska unga har minskat de senaste tio till femton åren. I samtliga nordiska länder har antalet 15-åringar som aldrig smakat alkohol ökat. De unga dricker mer sällan och mängden alkohol är mindre än för 10–15 år sedan. Dagens unga är också äldre än tidigare generationer när de dricker alkohol – och när de dricker sig berusade – för första gången.
Trenderna och de möjliga förklarningarna presenteras idag i Nordens välfärdcenters nya rapport What’s new about adolescent drinking in the Nordic countries?
Trots att alkoholkonsumtionen bland unga gått ner i alla nordiska länder finns det skillnader. Minst dricker ungdomarna på Island och mest i Danmark. Danmark är också det nordiska land där alkoholkonsumtionen bland unga fortfarande ligger över medelvärdet i Europa.
Enligt den europeiska skolundersökningen ESPAD, The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs från år 2015 är andelen isländska unga som druckit alkohol under föregående månad 9 procent. I Danmark är motsvarande siffra cirka 70 procent. Där är också berusningsinriktat drickande fortfarande en vanlig del av ungdomskulturen.
Forskningen har inte lyckats komma fram till ett entydigt svar på varför unga dricker mindre än förr. Det har skett många förändringar i ungas liv under den tidsperioddå drickandet har minskat.
En möjlig orsak är att föräldrar idag har bättre koll på och tätare kontakt med barnen via mobiltelefoner. Nordiska föräldrar verkar nu ha en mer restriktiv attityd till ungas alkoholkonsumtion än tidigare föräldragenerationer. Kommunikationen mellan föräldrar och barn verkar vara djupare idag än förr. Inom forskningen kallas fenomenet disappearing generation gap. Unga tycker att det kan vara svårare än förr att få tag på alkohol. Strängare ålderskontroller i butiker är en förklaring som pekas ut.
Vissa forskare menar att ungdomskulturen helt enkelt är mer negativt inställd till alkohol än tidigare. Men även här tycks det finnas skillnader. I Danmark uppfattas alkoholdrickande som en mer självklar del av ungdomskulturen än på andra håll i Norden. Men också i Danmark håller attityden på att förändras.
Det finns inget som stöder antagandet att unga dricker mindre för att de tillbringar mer tid framför datorn eller på sociala medier. Teorin om att cannabis skulle ha ersatt alkohol som berusningsmedel verkar inte heller stämma. Cannabis är snarare ett komplement till alkohol, majoriteten av de som använder cannabis använder också alkohol.
Dagens unga är på många sätt skötsamma och värdesätter till exempel skolan och dricker och röker mindre än förr. Samtidigt berättar många unga i flera nordiska länder att de mår mer psykiskt dåligt. Att detta sker samtidigt som bruket av alkohol i gruppen minskar, förbryllar forskarna.
Alla unga som dricker stora mängder i ungdomsåren fortsätter inte att göra det i vuxen ålder. Alla vuxna som dricker för mycket har inte gjort det i sin ungdom. Därför måste förebyggande insatser riktas mot alla unga.
En del grupper har inte följt trenden: alkoholkonsumtionen har ökat i vissa samhällsklasser. Ungdomar i minoritetskulturerna i Norden dricker mindre än majoritetssamhällets unga. Forskarna spekulerar i om de alkoholvanor som finns i vissa minoritetskulturer påverkar andra ungdomar.
Även om den positiva nedgången i alkoholkonsumtionen bland unga kan konstateras i alla nordiska länder finns det intressanta skillnader som är värda att uppmärksamma. Trots de nordiska ländernas likheter finns det många olikheter, till exempel när det gäller lagstiftning och alkoholpolicy. Att jämföra vad det medför kan ge vägledning till vilka förändringar som behöver göras.

Dagfinn Høybråten

Eva Franzén

Inlägget publiceras idag också i andra nordiska länder.
Dagfinn Høybråten är generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.
Eva Franzén är direktör för Nordens välfärdscenter.
Gå till toppen