Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Maria Maunsbach: Jag har blivit för gammal för att klara mig själv

Insikten kommer till mig en mörk kväll på Nobelvägen: jag vill bli räddad. Eller snarare, jag vill inte bli räddad, men när jag blir erbjuden hjälp låter jag mig hjälpas.

Det är en vardagskväll, det är runt midnatt, och jag är på väg hem. Jag har varit och jobbat hos min vän Conrad på Simrishamnsgatan, det är bara sju minuter hem till mig därifrån. En man på cykel kommer upp bakom mig. Han frågar vart jag är på väg, vad jag heter, vad jag har gjort ikväll. För att se honom måste jag vända mig om, vrida hela kroppen. Jag gör det en gång, och sen meddelar jag med snipig röst att jag inte har någon lust att konversera.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen