Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Ge kvinnor trygghet. Utan sällskap och löparskor.

Ebba Busch Thor.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Insändaren av en 14-årig tjej i Uppsala berörde många. Hon beskrev hur hon blivit omringad av ett pojkgäng när hon väntade på bussen i stadens centrala delar. De tog på hennes hår och ben, vägrade sluta och sade saker till henne som hon inte förstod.
Rädslan dröjde sig kvar. Hon började undvika att åka in till centrum, tänkte på att inte klä sig för snyggt och att ha på sig löparskor för att kunna fly vid behov.
"Jag vill kunna vara ute och känna mig trygg", förklarade hon.
När Upsala Nya Tidning, UNT, följde upp hennes vittnesmål i flera artiklar framgick att det rör sig om mer än ett enskilt fall. Intervjuer med unga flickor och pojkar, poliser, socialarbetare och politiker ger en skakande bild av hur otryggheten breder ut sig i centrala Uppsala.
Och inte bara där.
I hög gradtycks det bero på unga män med utländsk bakgrund.
"Det stora flertalet är grupper av nyanlända som står i grupper och ofredar", säger Daniel Larsson, chef för de yttre befälen i Uppsala polisområde.
Det här är självklart inte ett problem bara i Uppsala. Samhället måste naturligtvis stävja den här sortens beteende, även om det i förstone kanske inte är helt givet hur. Med en debattartikel i Aftonbladet tog KD-ledaren Ebba Busch Thor upp frågan på rikspolitisk nivå. Men sedan hamnade diskussionen snabbt på ett sidospår. Busch Thor kritiserades för att ha gett intryck av att ungdomsjouren i Uppsala råder unga flickor att inte röra sig ute ensamma ens under dagtid. Så är det inte alls, förklarade en chef på socialförvaltningen:
"Däremot ska man tänka sig för vad man gör på andra tider."
Hon förklarade också att rådet bara ges till flickor som känner sig otrygga. Men de är inte få. Enligt en undersökning som Region Uppsala har gjort känner sig mindre än var femte flicka på gymnasiet trygg i innerstaden.
Det avgörande för hur problemen ska hanteras är naturligtvis inte hur högt solen står på himlen. Flickor och kvinnor måste kunna röra sig ute när som helst på dygnet – utan vare sig sällskap eller löparskor. Det är inte offren som ska ändra sitt beteende.Samhället ska säkra medborgarnas trygghet och arbeta aktivt mot alla former av brott.
Frågan är bara vilket som är det effektivaste sättet att ta detta ansvar.
Enligt Daniel Larsson rör sig förövarna ofta i utkanten av kriminella gäng som ägnar sig åt narkotikahandel och stölder. Det bidrar till bilden av att vad som behövs i första hand är mer av konventionellt polisarbete.Just i Uppsala sägs de ordningsvakter som kommunenhar satt in vara till stor hjälp. Kommunalrådet Erik Pelling (S) säger till UNT att samhället kanske också behöver göra något mer med tanke på att gängen består just av nyanlända.
"Det är möjligt att vi till exempel behöver utveckla kurserna om normer för dem som kommer till Sverige."
Givetvis rör det sig om en liten minoritet – de allra flesta nyanlända är skötsamma. Men trakasserierna riskerar att bidra till generaliseringar och rasism, vilket ger ytterligare skäl att ta problemen på största allvar.
I radions Studio Ett påpekar föreläsaren och tidigare polisen Mustafa Panshiri att nyanlända som regel kommer från länder där hederskultur och social kontroll gör det helt otänkbart att behandla kvinnor så här – skammen drabbar hela familjen. Att komma till det jämställda, sekulära Sverige kan skapa förvirring och gränslöshet, resonerar han.
Det kan ligga något i det, men det får aldrig råda minsta tvivel om vilka värderingar och lagar som gäller i Sverige. Kurser om normer kan behöva utvecklas, men det räcker inte med allmän information.
De tydligaste signalerna om vilka värderingsmässiga gränser som gäller förmedlar samhället genom att reagera snabbt, starkt och tydligt vid varje övertramp. Ofredande och trakasserier får aldrig ursäktas, utan måste tas för vad de är: brott som sprider otrygghet och inskränker medborgares frihet.
Gå till toppen