Runt 800 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott. I Sverige är luften bättre än i många andra länder, men forskarna räknar ändå med att den dödar drygt 8 000 svenskar varje år.
Dålig luft orsakar varje år miljontals dödsfall världen över. Bara i Europa resulterade förorenad luft i 790 000 extra dödsfall 2015, vilket var nästan dubbelt så många som tidigare beräkningar visat.
Det konstaterar forskare vid bland annat Universitätsmedizin Mainz i Tyskland i en ny rapport, framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology).
Merparten av dödsfallen förorsakas dock inte av lungsjukdomar, vilket man skulle kunna tro, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke.
"De höga dödstalen på grund av luftföroreningar i Europa kan förklaras av en kombination av dålig luft och att det är tättbefolkat, vilket resulterar i en exponering som är bland den högsta i världen", säger Jos Lelieveld, professor vid Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, enligt ett pressmeddelande.
Sett till hela världen orsakade luftföroreningar 120 extra dödsfall per 100 000 invånare, vilket motsvarade 8,8 miljoner dödsfall år 2015. I Europa som helhet dog 790 000 människor till följd av dålig luft 2015, medan motsvarande siffra för EU-länderna var 659 000.
Sverige ligger något bättre till än många andra europeiska länder. Här dog 8 233 personer år 2015 på grund av luftföroreningar, eller motsvarande 84 personer per 100 000 invånare. Det är bättre än Tyskland (154) och Storbritannien (98), men sämre än både Norge (62) och Island (43).
Rapporten, där även effekterna av ozon togs i beaktande, ligger nästan på pricken på den forskning vid Umeå universitet som presenterades i slutet av förra året och som visade att runt 7 600 svenskar dör på grund av luftföroreningar varje år.
– Om vi även hade räknat med ozon hade det blivit några hundra dödsfall till i vår rapport, så våra resultat stämmer väldigt väl överens. Framför allt med tanke på att de tyska forskarna inte haft tillgång till våra data, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Av dem som dör av luftföroreningar varje år är orsakerna bakom 40–80 procent av fallen hjärt-kärlsjukdomar. Det är nästan en dubbelt så stor andel som dör av lungsjukdomar till följd av dålig luft.
– De senaste åren har visat att ju mer kunskap vi får, desto större blir de påvisbara effekterna av förorenad luft. Och det finns inget som säger att vi har hela bilden klar för oss ännu. Framför allt tror jag att det kommer att visa sig att förorenad luft har fler hälsoeffekter än vad man kan påvisa i dag, kanske kognitiva som demens, säger Bertil Forsberg.
En stor del av föroreningarna utgörs av små partiklar i luften, så kallade PM 2,5. De har en diameter på upp till 2,5 mikrometer och bildas främst vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenserar.
FaktaPM 2,5
Partikelmassan för partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer refereras som PM 2,5. Partiklar i dessa storlekar bildas främst vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenserar. Små partiklar sprids även från vägslitage, däck och bromsar.
Små partiklar har oftast liten massa men är många till antalet och tillhör en av de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem. De kan genom inandning transporteras in i kroppen och påverka både andningsorganen och hjärtkärlsystemen.
Till de akuta effekterna hör hosta, astmaattacker samt kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol). Studier har också visat att nedsatt lungfunktion kan vara en effekt som uppstår på lång sikt, särskilt hos barn som bor i områden med höga halter av PM 2,5.
Utsläppen av PM 2,5 har mer än halverats sedan 1990 i Sverige, där industrin står för den största minskningen.
Källa: Naturvårdsverket
