Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

”Slovakiens Erin Brockovich” kan bli president

Kritik mot etablissemanget kan bli avgörande när Slovakien väljer en ny president. Korruptionsanklagelser fortsätter att förfölja maktpartiet Smer, vars kandidat ligger tvåa i flera opinionsundersökningar. Favoriten är i stället en liberal kvinna som kanske kan reparera relationen med EU.

Zuzana Caputova, liberal advokat och favorit inför lördagens presidentval i Slovakien.Bild: Vladimir Simicek/AP/TT
Trots att inga opinionsmätningar tillåts två veckor före valet är det tydligt att Zuzana Caputova har medvind. Advokaten har seglat upp från ingenstans till att bli favorittippad i presidentvalet vars första omgång hålls på lördagen. I ett land där väljarna ofta föredrar konservativa politiker och katolska kyrkan har stort inflytande verkar trots allt hennes liberala budskap om minoriteters rättigheter och likhet inför lagen gå hem.
– Jag tror att den främsta anledningen till hennes framgång är att hon representerar någonting nytt. Många är trötta på etablissemanget och vill ha en förändring, säger Michal Smrek, statsvetare vid Uppsala universitet, som studerar bland annat slovakisk politik.
Caputova, som representerar det relativt unga partiet Progressiva Slovakien, har begränsad politisk erfarenhet och är mest känd för att som jurist fått en olaglig soptipp nedlagd i sin hemstad. Bedriften har gett henne smeknamnet "Slovakiens Erin Brockovich". Den amerikanska miljöaktivisten blev världskänd genom filmen som bar hennes namn, i vilken skådespelaren Julia Roberts spelade Brockovich.
Hennes huvudmotståndare är Maros Sefcovic, som representerar maktpartiet Smer. Sefcovic är en politisk veteran med bakgrund som diplomat och EU-politiker – senast som kommissionär. Men trots att han aldrig har haft en ledande inrikespolitisk roll ses han ändå som en etablissemangskandidat, enligt Michal Smrek.
– Han har tidigare beskrivit sig som liberal men i valrörelsen har han tydligt marknadsfört sig som en konservativ kandidat genom möten med representanter för bland annat katolska kyrkan. Att han dessutom kandiderar för regeringspartiet Smer gör att han ses som en representant för etablissemanget.
Den anti-etablissemangskritik som präglar väljarkåren bottnar i mordet på den grävande journalisten Jan Kuciak, som sköts till döds i februari förra året. Även om ingen ännu har fällts för det, ses mordet som ett sätt att tysta Kuciak som undersökte kopplingar mellan ledande politiker och den italienska maffian.
Protesterna efter mordet ledde bland annat till att både premiärminister Robert Fico och hans partikollega, inrikesministern Robert Kalinak avgick. Men missnöjet hos väljarna är fortfarande stort enligt Michal Smrek, som säger att journalistmordet alltjämt kastar en skugga över slovakisk inrikespolitik.
– Protesterna nådde förvisso sitt mål med att avsätta premiärministern, men samtidigt är det uppenbart att Robert Fico fortfarande drar i trådarna. Det här är väljarnas första chans att i ett val uttrycka viljan till förändring.
Slovakien tillhör de så kallade Visegrad-länderna, som de senaste åren varit i konflikt med EU. Tillsammans har länderna – som förutom Slovakien även består av Ungern, Tjeckien och Polen – kritiserat initiativ till mer centralisering av EU:s makt och konsekvent sagt nej till en fördelning av flyktingar i Europa.
Invandringskritiken finns även representerad i det stundande slovakiska valet, inte minst genom Marian Kotleba, en tidigare högskolelärare som flitigt flörtat med landets fascistiska historia.
Men statsvetaren Michal Smrek tror att bilden av Slovakien i Europa kan förändras i och med presidentvalet. Även om presidenten har en ceremoniell roll går det inte att förneka symbolvärdet i att välja en liberal president som dessutom är kvinna, är resonemanget.
– Det skulle kunna sända en signal till EU:s försvarare att Östeuropa ännu inte är förlorat. Det skulle också visa att Slovakien fortsatt är ett lojalt EU-land, något som har ifrågasatts under den nuvarande regeringen.
Fakta

Presidentval i Slovakien

Presidenten i Slovakien väljs sedan 1999 direkt av folket. Mandatperioden är fem år och som längst kan en president sitta i två perioder. Ämbetet har främst en ceremoniell roll, med uppdrag att utse premiärminister och övriga ministrar i regeringen. Presidenten kan dock förhindra ny lagstiftning genom att lägga in sitt veto, ett beslut som parlamentet i sin tur kan upplösa genom en enkel majoritet.

För att vinna krävs enligt slovakisk lag 50 procent av rösterna från det totala antalet röstberättigade. Varken valdeltagandet eller stödet för någon av kandidaterna verkar räcka till för att säkra en seger redan i första valomgången, vilket kommer tvinga fram en andra omgång. Där ställs de två kandidater med störst stöd mot varandra.

Den nuvarande presidenten, den partiobundne Andrej Kiska, ställer inte upp för omval. Istället ser partiet Progressiva Slovakiens kandidat Zuzana Caputova ut att vinna valet. I den senaste opinionsmätningen, som publicerades för två veckor sedan, får hon 52,9 procent. Närmaste konkurrenten Maros Sefcovic ligger i samma mätning långt efter med 16,7 procent.

Gå till toppen