Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Läsartext: Som att fråga räven om vad som hänt i hönsgården

1969 revs ett antal fastigheter i kvarteren Renen och Lärkan på Lugnet i Malmö.Bild: Ola Svensson
Svar till Lasse Henriksson angående rivningarna av Lugnet.
Malmö stad gjorde sammanlagt tre utvärderingar av kvarteren i Lugnet. År 1953, 1962 och den största 1967. Den sista är relativt saklig, trots att utvärderingens mål var att motivera och rättfärdiga rivningar i enlighet med tidens storskaliga tänkande. Antagligen för att den utfördes av byggnadsingenjörer. Några planer på renoveringar förekommer däremot inte i rapporten.
Läs mer: Hat mot sossarna gav inga nya bostäder i städerna
Resultatet sammanfattas så här: I Lugnet fanns 1967 hela 20 stycken (!) kvarter med 128 bostadsfastigheter. Av dessa ansågs 20 vara i god standard, 47 i mindre god standard och 61 i dålig standard. Med en schablonmässig uppskattning enligt dagens syn på renovering, värdering av dåtidens hantverk, miljöfrågor, det offentliga rummets värden, tanken på medverkan av privata ägare och bostadsrättsföreningar och så vidare, så skulle man ha renoverat cirka hälften även av husen i dålig standard. Av de 128 husen hade alltså högst 30 rivits. Efter rivningarna kunde man byggt nytt med varierande höjd och utseende och med bibehållna kvartersindelningar.
Läs mer: Det går visst att vrida klockan tillbaka
Läs mer: Lugnet kunde inte räddas – området var ren slum
Rapporterna finns på Tekniska högskolans bibliotek i Lund. Det är klokare att läsa i dem än att tala med Nils Yngvesson som är en part i målet. Att tala med honom är med Lasse Henrikssons motivering detsamma som att fråga den infångade räven vad som egentligen hände i hönsgården; ”Du var ju på plats och måste därför veta bäst”. Yngvesson har i intervjuer och föreläsningar på senare tid framställt sig själv som en stor vän av gamla byggnader. Sannolikt i försök att bättra på sitt eftermäle. I samtal med dagens socialdemokrater framgår det ofta att flertalet är uppriktigt ledsna över dessa skandalliknande rivningar av byggnader och vår historia. De är inte alls stolta över Nils Yngvessons gärningar inom detta område. Vad som egentligen får Lasse Henriksson att i nutid försöka rättfärdiga skövlingarna, ja det förblir en gåta.

Erik Gustav Magnusson

Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen