Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Stärk kunskapen om digitala medier på fritids.”

Otydliga riktlinjer kan vara en av orsakerna till att det finns så stora skillnader mellan fritidslärares synsätt och arbetssätt. Det skriver Carolina Martinez, lektor i barn- och ungdomsvetenskap på Malmö universitet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Fritidshemmen, som är en del av det svenska skolsystemet, är en viktig plats för många barn där de skulle kunna utveckla sin digitala kompetens i betydligt större utsträckning än i dag, skriver Carolina Martinez.

Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Annons

Nästan alla yngre barn i skolåldern går på fritids. Men alla får inte samma chans att lära sig om digitala medier och att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik.

En ny studie som jag har gjort vid Malmö universitet visar att det finns stora skillnader mellan hur olika fritidslärare arbetar när det gäller att utveckla barns digitala kompetens.

Fritidslärare behöver nu inom sitt arbete få möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Skolverkets riktlinjer behöver också bli tydligare.

Om det ska gå att nå det mål regeringens digitaliseringsråd har satt upp, att Sverige ska ”bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”, måste fler arbeta systematiskt för att det ska bli verklighet.

Annons

Fritidshemmen, som är en del av det svenska skolsystemet, är en viktig plats för många barn där de skulle kunna utveckla sin digitala kompetens i betydligt större utsträckning än idag.

Annons

De flesta i yngre skolålder tillbringar en betydande del av sin tid på fritidshem, före och efter skoldagen och under lov. I Sverige är 84 procent av alla barn i åldern 6 till 9 år inskrivna i fritidshem, bland mellanstadiebarnen 21 procent.

På fritids kan barnen utveckla sådant som de behöver kunna idag och i framtiden. För att klara sig i samhället är det nödvändigt att ha digital kompetens. En central del av det är också att kunna förhålla sig kritiskt till digitala medier. Hela tiden möter vi budskap från olika aktörer som vill påverka och ibland vilseleda.

Fritidshemmet har enligt läroplanen i uppdrag att utveckla elevers kritiska förhållningssätt. Min studie som bygger på djupintervjuer med fritidslärare som är verksamma i södra Sverige visar att det finns stora skillnader mellan fritidslärare när det gäller hur de ser på och arbetar med kritiska förhållningssätt till digitala medier.

Vissa fritidslärare arbetar medvetet med att främja elevers kritiska förhållningssätt. Andra arbetar inte alls så. De ser inte heller fritidshemmet som en plats där man kan arbeta med kritisk reflektion kring det digitala.

De som arbetar medvetet med digital kompetens anser att det är viktigt. De berättar hur de diskuterar med barnen om man kan lita på information i bloggar, om manipulation av bilder, om reklamens påverkan och om det tuffa språket i YouTube-videor. Samtalen uppstår spontant och startas ofta av barnen. Fritidslärare förklarar också hur de genomför planerade aktiviteter som får barnen att tänka kritiskt om till exempel falska nyheter.

Annons

Annons

Andra fritidslärare berättar att de aldrig har samtalat med barn om reklam, även om reklam ofta kommer upp när barn använder till exempel YouTube i fritidshemmet.

Den stora skillnaden mellan olika fritidslärare visar att undervisningen i svenska fritidshem inte är likvärdig. Barnens möjligheter till lärande beror till stor del på vilka fritidslärare som hen möter i sin vardag.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet slår fast att skolan har en viktig roll när det gäller att främja elevers digitala kompetens, inklusive ett kritiskt förhållningssätt. Men läroplanen innehåller för lite information om vad det egentligen innebär, och vad fritidslärare bör ta upp. Läroplanens formuleringar utvecklas i skriften Fritidshemmet – Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del, men det finns brister i materialet.

Bland annat nämns inte att arbetet med kritiskt förhållningssätt kan handla om frågor som rör reklam, trots att det är något som barn möter varje dag. Otydliga riktlinjer kan vara en av orsakerna till att det finns så stora skillnader mellan fritidslärares synsätt och arbetssätt.

Fritidslärare behöver fördjupade kunskaper om vad ett kritiskt förhållningssätt, som en del av digital kompetens, innebär och hur man kan arbeta med det i fritidshem.

Nu är det dags: Stärk kunskapen om digitala medier på fritids.

Carolina Martinez

Carolina Martinez är lektor i barn- och ungdomsvetenskap på Malmö universitet samt filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy