Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Populär sjö borta i Chile – bara öken kvar

Av det som en gång var ett utflyktsmål för att bada, åka vattenskidor eller enbart svalka sig i den chilenska sommarhettan, återstår i dag en sandöken. Efter tio år av torka är sjön Aculeo, en timmes bilfärd från huvudstaden Santiago, borta.

Det nu uttorkade tidigare semesterparadiset, sjön Aculeo i Chile.Bild: MARTIN BERNETTI/AFP/TT
Så sent som 2011 var den 12 kvadratkilometer stora och sex meter djupa lagunen ett populärt utflyktsmål, med en blomstrande turismnäring med camping, restauranger och aktiviteter. Allt som nu syns är övergivna badbryggor, kanoter och båtar i sandöknen samt benresterna av döda djur som en gång i tiden sökte föda sig på de sista grässtråna kring Aculeo.
En skylt med en bild på en gnistrande blå lagun med Anderna i bakgrunden står kvar med texten "Hjälp oss bevara lagunen".
Klimatförändringar men också ett hårt tryck från omgivande jordbruk och turism ligger bakom sjöns död.
– Mina farföräldrar minns när regnsäsongen varade minst en vecka, i dag är vi lyckliga om det regnar i två dagar, säger Camila Nuñez som arbetar på en närliggande restaurang.
I snitt regnade det 350 millimeter årligen i Chile under 1980-talet. I fjol hade regnmängden krympt till hälften. Forskare tror att regnen kommer att fortsätta att minska till följd av den globala uppvärmningen.
– Vi har genomlevt en mycket lång period av torka som varat i flera år. Framöver ser vi att regnmängden kommer att minska, så det är mycket troligt att de kommande åren blir lika torra, säger Eduardo Bustos, klimatforskare på Katolska universitetet i Chile.
Med den växande turismen kring sjön följde också ökad exploatering som tärde hårt på vattenresurserna. Lönsamma avokadoodlingar kring sjön bidrog ytterligare till överutnyttjandet av ett sårbart ekosystem.
– Vi dödade sjön, lite i taget, säger 26-åriga Antonia Romero som har minnen från barndomens somrar vid Aculeos stränder.
Omkring 70 procent av Chiles befolkning lever i dag i områden där risken för torka är stor. Forskare beräknar att vattennivåerna i inlandet kommer att sjunka med 30 procent till år 2030.
Fakta

Bakgrund: Globala klimatförändringar

Den samlade forskarvärlden, med FN:s klimatpanel i spetsen, är i princip ense om att den globala uppvärmning som påvisats de senaste decennierna beror på människans utsläpp av så kallade växthusgaser.

2015, vid ett toppmöte i Paris, slöts ett globalt klimatavtal för att stävja detta. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska. Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

Sedan tillräckligt många länder ratificerat Parisavtalet trädde det i kraft den 4 november 2016. Året därpå beslutade USA att dra sig ur.

Det är relativt välkänt att Kina står för de absolut sett största utsläppen av klimatpåverkande koldioxid, med USA på andra plats och EU på tredje. Det här var länderna med störst koldioxidutsläpp 2017, mätt i miljarder ton:

Kina: 10,92

USA: 5,11

EU: 3,55

Indien: 2,45

Ryssland: 1,76

Japan: 1,32

Källa: FN, Netherlands Environmental Assessment Agency med flera

Gå till toppen