Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Scen

Opretentiös uppsättning med bibehållen inre kvalitet

Under den lättsamma situationskomiken döljer sig totalitär byråkrati och bistert allvar. Carlhåkan Larsén ser en uppsättning som trots begränsningarna inte tummar på den inre kvaliteten.
Bild: Jonas Persson

Komedi på en bro

SCEN · OPERA. Verkstan, Malmö stadsteater. Premiär 23/3. Musik och libretto: Bohuslav Martinů. Bearbetning, översättning och regi: Maria Sundqvist. Scenografi: Paula Sjöblom. Kostym: Leif Persson. Ljus: Johanna Svensson. I rollerna: Helena Magnusson, Nils Gustén, Sebastian Durán, Maria Sanner, Ola Simonsson m fl. Verkstan 23/3.

”Komedi på en bro” är ett lättsamt stycke musikdramatik, närmast en bagatell. Som ett pedagogiskt projekt spelar Malmö Opera den på Verkstan. Maria Sundqvist styr stoffet; anslaget är otvunget, humöret på ytan sprudlande. Scenografin domineras förstås av en bro. Folk med pass försöker passera. Men den som prövar att komma vidare eller tillbaka stöter på patrull. Absurda regler gör bron till fängelse.
Situationskomikens virrvarr döljer totalitär byråkrati. Spioneri kan inte uteslutas. Ett bistert allvar lurar under de groteska besynnerligheterna.
Den pjäs som komedin bygger på tillkom på 1820-talet, då Europas karta ritades om i samband med Napoleontiden. Nu utspelas intrigerna i det kalla kriget. Mellan väst och öst går järnridån. Stängda gränser är ingen tillfällighet i världshistorien.
Det lätta anslaget tilltalade tonsättaren Bohuslav Martinů när stycket skrevs på 1930-talet. Han levde mitt i mellankrigstidens smet och komponerade med nyklassicistisk attityd, inspirerad av Stravinsky. Senare i livet lärde han känna exilens förbannelser.
”Komedi på en bro” gavs i Malmö redan 1955. På Verkstan får man nu banta och skapa nya perspektiv. En kvartett musiker, med Lars Ljungberg som jourhavande arrangör, ger stämma åt många muntra klanger. Fiol, cello, klarinett och vibrafon – mer behövs inte, ensemblen antar utmaningen med bästa humör.
Det behändiga formatet fungerar utmärkt och understryker snarast det opretentiösa i uppsättningen. Begränsningarna innebär inte att man tummar på den inre kvaliteten: andemeningen når fram. Allvarsmannen Martinů skapade senare en rörande och bitande berättelse om flyktingar på evig marsch, ”Griechische Passion”, spelad på Wermland Opera.
Två farliga marionetter vakar över bron från sina vakttorn, de sätter stopp för allt förnuft. Till bevakarna hör även en myndig bryggare, Nils Gustén, och hans auktoritära chef, Maria Sanner. Överste gränskontrollanten, Ola Simonsson, har tappat greppet om den svårbedömda situationen på bron. Ett yvigt kärlekspar, en bibliotekarie i sopranförklädnad, Helena Magnusson, och en skarpt temperamentsfull barytonal fiskare med spö, Sebastian Durán, ser sin framtid grusad. Men komedin får lyckosam upplösning – i samma godtyckliga stil som den föregående kalabaliken.
Gå till toppen