Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Politikerna skjuter över ansvaret för en ogenomtänkt lagstiftning på de ensamkommande unga.”

De politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna.
Det skriver Hanna Scott och Anders Roos, projektledare respektive jurist vid Skåne stadsmission.

Afghanska flyktingar på åhörarläktaren i riksdagshuset för att lyssna på en debatt om situationen för ensamkommande barn och unga. Nästan 6 000Bild: Claudio Bresciani/TT
Gymnasielagen riskerar att bli en utdragen utvisning – även för dem som ”sköter skolan och håller sig i skinnet” som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) nyligen hävdade att ensamkommande unga behöver göra för att få stanna i Sverige.
Nästan 6 000 ungdomar har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Det handlar om unga som sökte skydd i Sverige för nästan fyra år sedan: ensamma barn och unga på flykt som upplevt åratal av oviss väntan och kringflyttningar mellan kommuner. Under lång tid har de varit slagträn i den politiska debatten, burit bördan av rättsosäkra åldersbedömningar och de tre senaste årens inhumana migrationspolitik.
När de första uppehållstillstånden löper ut i höst är risken stor att det då finns tusentals unga i Sverige som inte uppfyller kraven för fortsatt uppehållstillstånd. Om regeringen och riksdagen menade allvar med lagens syfte krävs det insatser snarast såväl från staten som kommunerna:
• Skolverket, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, måste börja samarbeta för att ge kunskapsstöd till skolor och studievägledare så att de i sin tur kan ge tydlig och rätt information till ungdomarna. Det är bråttom – redan i maj behöver vissa söka de utbildningar som ska ligga till grund för förlängt uppehållstillstånd. Idag är det inte lätt för ungdomarna att få reda på vilken utbildning som ger dem rätt till förlängt uppehållstillstånd. När de väl lyckats boka tid hos en studievägledare kan hen ofta inte besvara frågan.
• Fler platser måste inrättas på utbildningar med lägre behörighetskrav, som de yrkespaket som vuxenutbildningen i Malmö stad planerar till hösten. För den som levt länge i utanförskap, som papperslös, är det svårt att ta sig in i samhället. Så som gymnasielagen är utformad har ungdomarnas liv blivit en kamp mot klockan. De behöver komma in på utbildningar som ger dem rätt till förlängning innan deras första uppehållstillstånd löper ut.
• De behövs tydligare nationella riktlinjer som klargör socialtjänstens ansvar gentemot de ungdomar som ännu inte har rätt till studiemedel. Dessutom måste de lokala riktlinjer som finns följas, och gälla alla. Till exempel säger Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd att de unga som kommit till Sverige först i skolåldern ska kunna fullfölja sina studier utan att behöva ta lån, men socialtjänsten har valt att inte inkludera gruppen som omfattas av den nya gymnasielagen.
Gymnasielagen ställer krav på prestation men ger inte ungdomarna rätt till stöd. De som genom gymnasielagen fått uppehållstillstånd omfattas inte av bosättningslagen eller av etableringsinsatser. Ungdomarna bor ofta i husvagnar, kolonistugor eller på madrasser med fem andra i en tvårumslägenhet. I Malmö tillbringar unga med uppehållstillstånd varje natt i en värmestuga.
Bostadslösheten är bara en del av den komplexa problematik och de många praktiska hinder som ungdomarna möter i vardagen. De flesta har väntat så länge att de hunnit bli för gamla, eller skrivits upp i ålder, för att ha möjlighet att återgå till gymnasieskolan. Eftersom de under sin tid i Sverige flyttats runt mellan olika kommuner saknar de ofta fullständiga betyg och behöver därför först läsa in grundskolan innan de kan komma in på de komvux- eller folkhögskoleutbildningar som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd. Allt detta ska enligt gymnasielagen ske inom loppet av 13 månader.
Vad händer när uppehållstillståndet dröjer och ungdomarna därför varken kan folkbokföra sig, söka studiemedel eller skaffa bankkonto? Det tar tid – månader – innan studiemedel och bidrag från CSN kommer igång. Vissa får hjälp av socialtjänsten, andra nekas hjälp. Socialtjänsten i olika kommuner, och i olika områden i samma kommun, gör olika bedömningar.
När de politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna och istället skjuter över ansvaret för en ogenomtänkt lagstiftning på dem, riskerar lagen att bli en utdragen utvisning istället för en möjlighet att få stanna i Sverige.

Hanna Scott

Anders Roos

Hanna Scott är projektledare vid Skåne stadsmission.
Anders Roos är jurist vid Skåne stadsmission.
Gå till toppen