Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Lättare lätta bördan med lägre skatt.

Finansminister Magdalena Andersson (S).Bild: Christine Olsson/TT
Sötebrödsdagarna är över. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) står svensk ekonomi inför den tuffaste demografiska utmaningen på över hundra år.
Så lät det inte riktigt när Andersson i somras sammanfattade det ekonomiska läget.
"Vi har en fortsatt god utveckling av svensk ekonomi. Vi har en stabil tillväxt som går in i ett mer normalt läge", sade hon då.
Det är knappast så att de demografiska förutsättningarna förändrats radikalt på ett drygt halvår. Men ovanstående uttalades tre månader före valet, en tidpunkt då en sittande regering inte vill oroa väljarna i onödan genom att peka på hur mörka moln tornar upp sig vid den ekonomiska horisonten.
Just den demografiska utmaningen är ämnet för Arbetsförmedlingens nya rapport Sveriges framtida sysselsättning.
Det handlar om försörjningsbördan; hur stor andel av befolkningen som arbetar och därmed bidrar till att försörja dem som inte arbetar.
Eftersom grupperna ålderspensionärer samt unga under 19 år växer behöver gruppen sysselsatta enligt Arbetsförmedlingen öka med 485 000 personer fram till år 2030 för att försörjningsbördan inte ska öka.
I rapporten diskuteras olika alternativ för att klara detta: höjd sysselsättningsgrad inom befintlig befolkning, nettoinvandring och ökad produktivitet.
Enbart genom att få upp sysselsättningen bland utrikes födda till samma nivå som för inrikesfödda kan arbetskraften rent teoretiskt få ett tillskott på 221 000 personer.
Fast det är lättare sagt än gjort. Merparten av de utrikes födda som idag står utanför arbetsmarknaden är lågutbildade: grundskolenivå eller lägre. Sedan 2005 har visserligen 70 procent av de nya jobben gått till utrikesfödda, men i nio fall av tio till personer med minst gymnasieutbildning.
Det är uppenbart att det, precis som framhålls i rapporten, krävs utbildningsinsatser om sysselsättningen ska kunna öka bland dem med låg utbildning. Lika uppenbart är att det inte är tillräckligt – det krävs också fler enkla jobb. Och bättre matchning till de jobb som finns.
Invandring kan bidra till att öka tillgången på arbetskraft. Men då måste de som flyttar hit komma snabbare i jobb än i dag. Ett sätt att åstadkomma det är att satsa på arbetskraftsinvandring.
Om produktiviteten ökar i snabbare takt kommer behovet av arbetskraft att minska. Baksidan av det myntet är att det är just de enklare jobben som försvinner, jobb som utförs av personer med lägre utbildning och som därför kommer ha svårare att hitta ny anställning.
Andra sätt att öka sysselsättningen är att få dem som har viljan och hälsan att jobba längre och att få unga att börja jobba tidigare.
Sedan ska nog betydelsen av att göra det lönsammare att arbeta inte underskattas.
Enligt uppgörelsen med Centern och Liberalerna ska värnskatten bort. Ett sjätte jobbskatteavdrag införs och brytpunkten för statlig skatt höjs i den budget komponerad av Moderaterna och Kristdemokraterna som riksdagen antog och som den rödgröna regeringen motvilligt tvingas leva med.
Det skär säkert i mången socialdemokratisk själ att sänka skatter. Men om fler ska i arbete måste det också ge bättre lön för mödan.
Gå till toppen