Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Skådespelare favorit i Ukrainas presidentval

Kampen står mellan en politisk veteran, en kritiserad sittande president och en politiskt oprövad skådespelare i söndagens presidentval i Ukraina. Ingen av kandidaterna tros dock få en majoritet av rösterna – och då avgörs valet i en andra omgång den 21 april.

Komikern och presidentkandidaten Volodymyr Zelenskyj på väg att lägga sin röst i söndagens val.Bild: Emilio Morenatti/AP/TT
41-årige Volodymyr Zelenskyj har till synes störst uppbackning inför den första valomgången, med nära 21 procents stöd enligt den sista opinionsmätningen. Zelenskyj blev känd för allmänheten genom en tv-serie där han spelar en högstadielärare som till följd av en kedja osannolika händelser tar sig hela vägen till – presidentposten.
Den politiskt oprövade Volodymyr Zelenskyjs framgång har tolkats av många som att det finns en längtan efter en frisk fläkt i det politiska etablissemanget, inte minst hos de unga väljarna.
– Unga ukrainare har ett stort politiskt intresse. Men många känner en maktlöshet inför hela statsapparaten, säger Mi Lennhag, Östeuropaexpert vid Lunds universitet.
Samtidigt spekuleras det kring Zelenskyjs kopplingar till den brottsmisstänkte oligarken Ihor Kolomojskyj, som äger tv-bolaget där Zelenskyj har bedrivit sin framgångsrika valkampanj.
– Det tyder på att Zelenskyj kanske inte är så oberoende som han vill framstå, säger Mi Lennhag.
Med omkring 14 procents stöd är den 53-årige sittande presidenten Petro Porosjenko tippad att gå vidare till den andra valomgången. Kallad ”chokladkungen” är han en av Ukrainas rikaste affärsmän, med bakgrund i bland annat konfektyrbranschen.
I juni 2014 svors Petro Porosjenko in som Ukrainas president, efter Majdanrevolten som fick den Moskvatrogne Viktor Janukovytj avsatt. Presidenten har många kritiker, som bland annat anser att han misslyckats med att ta krafttag mot den omfattande korruptionen.
– Förtroendet för Porosjenko sjunker. Men det kan vara så att man röstar på honom eftersom man inte hittar något bättre alternativ.
Under sin tid som president har Petro Porosjenko stått för en västvänlig linje – något som har gett honom fiender i Moskva.
– Porosjenko är den kandidat som Ryssland nog helst slipper, säger Mi Lennhag.
Att hamna i politiskt blåsväder är ingenting nytt för Julia Tymosjenko, som har runt tio procents stöd enligt den senaste opinionsundersökningen.
58-åriga Tymosjenko har tillsatts, och avsatts, som både vice premiärminister och premiärminister flera gånger sedan hon började sin politiska bana 1999.
Efter att ha utmanat Viktor Janukovytj om presidentposten 2010, men förlorat, förklarade parlamentet misstroende mot Julia Tymosjenko. Året därpå dömdes hon till fängelse för maktmissbruk.
Brottet påstås ha begåtts när Tymosjenko förhandlade om ett gasavtal med Ryssland under sin tid som premiärminister. Domen har kallats politiskt motiverad av både EU och USA.
– Tymosjenko har haft många olika roller och upplevs nog som förbrukad som politiker av många, säger Mi Lennhag.
– Presidenten blir också automatiskt överbefälhavare för armén i Ukraina, och jag tror att många har svårt att se hur en kvinna kan ha den rollen.
Fakta

Bakgrund: Kriget i Ukraina

2014 ledde omfattande protester i Kiev till att den Moskvatrogne ukrainske presidenten Viktor Janukovytj flydde till Ryssland. Senare valdes den Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.

Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan delar av befolkningen vilket blev startskottet för utdragna strider i östra Ukraina, där separatister med hjälp av Ryssland slogs mot ukrainska regeringssoldater. På Krimhalvön byttes styret ut mot en ryskorienterad förvaltning som begärde stöd från Ryssland.

I slutet av februari 2014 hissades den ryska flaggan vid officiella byggnader i de största städerna och det lokala parlamentet i Krims huvudort Simferopol ockuperades av beväpnade män. Två flygplatser togs också över och regeringen i Kiev pekade ut Ryssland som ansvarigt. Ryssland förnekade att ryska soldater var aktiva på Krim och hävdade att det rörde sig om lokala självförsvarsstyrkor, men erkände sedan att Moskva varit delaktigt händelserna.

I mars samma år hölls en folkomröstning på Krim, som stora delar av omvärlden underkände, om självständighet från Ukraina och om anslutning till Ryssland. Senare i mars annekterade Ryssland Krim som införlivades i Ryska federationen. Ryska styrkor fortsatte att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering gav snart order om att dra tillbaka all militär och deras familjer från Krim.

Det var första gången sedan andra världskriget som en europeisk stat erövrade en del av ett annat land och reaktionen från omvärlden blev stark med bland annat omfattande västerländska sanktioner mot Ryssland.

Källa: Landguiden/UI

Gå till toppen