Politik är det möjligas konst, brukar det sägas. Men ibland vidgas bilden av det möjliga väsentligt – som nu när Zuzana Caputova vunnit Slovakiens presidentval.

Sett till allmänna opinionstrender i Centraleuropa hade hon minst sagt de politiska vindarna emot sig.

Populism och högernationalism har på senare år brett ut sig på bekostnad av tolerans och liberala värderingar. I länder som Ungern och Polen har trenden börjat hota demokratiska och rättsstatliga principer. Reaktionära åsikter, stängda gränser, EU-skepsis och stenhård retorik är återkommande drag. För EU har det inneburit tilltagande motsättningar och svårigheter att nå lösningar i övergripande frågor.

Mot den bakgrunden är Caputovas seger en riktigt glad nyhet. Och det är inte konstigt att den väcker förhoppningar i en tid då den liberala demokratiska världsordningen är hotad.

Caputova har gjort sig ett namn som liberal miljöaktivist och kampanjat lågmält med sakliga argument om öppenhet, Europasamarbete, homosexuellas rättigheter och respekt för minoriteter. Det här lyfte hon även i sitt tacktal, då hon jämte slovakiska talade minoritetsspråken ungerska, tjeckiska, romani och rutenska.

"Det här började i lokalvalet förra året, det bekräftades i presidentvalet och jag tror att EU-parlamentsvalet också kommer att bekräfta det", sade en segerrusig Caputova.

Det är förstås för tidigt att säga om hennes framgång speglar en trend som sträcker sig bortom det nationella planet. Främst tycks hon ha vunnit valet av inrikespolitiska skäl – genom att stå för något annat än sina motståndare.

Slovakernas etablissemangskritik har tilltagit i styrka efter fjolårets mord på den slovakiske journalisten Jan Kuciak och hans flickvän. Dådet sågs som en följd av att han granskat kopplingar mellan politiker och organiserad brottslighet. Stora demonstrationer mot korrupta politiker följde och ledde i förlängningen till premiärminister Robert Ficos avgång.

Det var mot den bakgrunden som 45-åriga juristen Caputova lyckades få gehör för sin antikorruptionskampanj. Och även om hon är ny i politiken kände många slovaker till henne sedan tidigare. Hon kallas Slovakiens Erin Brockovich, efter Hollywoodfilmen med samma namn, sedan hon lyckades stoppa etableringen av en miljöfarlig soptipp.

Till saken hör att presidentämbetet främst har en ceremoniell funktion. Presidenten kan visserligen lägga in sitt veto mot ny lagstiftning, men parlamentet kan upphäva det med enkel majoritet.

Så vad betyder Zuzana Caputovas valseger egentligen för den politiska utvecklingen i Europa?

Jublande sympatisörer liknar henne vid alltifrån USA:s tidigare president Barack Obama till Frankrikes president Emmanuel Macron.

Överdrivet? Jovisst. Men att Caputova knappast hör hemma bland världspolitikens giganter hindrar inte att hon kan bli en viktig inspiratör. Det finns ett skriande behov av en tydlig röst för öppenhet och liberalism i Centraleuropa. Hela den demokratiska världen behöver fler exempel på att det går att utmana etablissemanget utan populistiska budskap, utan svepande överdrifter, utan hatisk retorik. Utan att exploatera rädsla.

"Jag är glad inte bara för resultatet, utan framför allt för att det är möjligt att inte ge efter för populism. Att tala sanning, att väcka intresse utan aggressiv vokabulär", sade Caputova själv efter segern.

Den glädjen är lätt att dela. Den ger hopp, den påminner om att de politiska strömningarna i Centraleuropa inte måste fortsätta enligt samma mönster som nu. Det är inte ödesbestämt att spänningarna inom EU kommer att tillta. Det går att väcka entusiasm för liberala linjer.