Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Universiteten släpar efter när flyg ska ersättas av digitala möten

Högskolorna tillhör de myndigheter som släpper ut allra mest koldioxid – och nästan allt kommer från flygresor. Men omställningen till resfria möten går trögt. Lund är inget undantag.

En tjänsteman – till exempel en universitetsanställd – sitter nästan en tredjedel av sin arbetstid i olika möten. Men den tid som läggs på att lära sig att genomföra effektiva möten är minimal.
– Det gäller möten i allmänhet, och digitala möten i synnerhet. Så blir de ofta ganska ”loppiga”, och folk drar slutsatsen att de inte fungerar, konstaterar Peter Arnfalk.
Han är forskare på Internationella miljöinstitutet och har ägnat sin karriär åt att studera och vägleda myndigheter i omställningen från onödigt flygande till smidiga digitala möten.
Sedan 2011 arbetar han i det så kallade Remm-projektet, där statliga myndigheter – bland dem universitet och högskolor – ska förmås att ställa om i riktning mot mindre flyg.
– Utvecklingen går år rätt håll, men sakta. Vi behöver öka takten i minskningen om vi ska ha en chans att klara miljömålen, säger han.
Högskolans resande är ingen småsak, sett till statens totala klimatpåverkan. Sex av de tio myndigheter som släpper ut mest koldioxid är högskolor, med Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Lunds universitet i topp.
Samtidigt finns det en intressekonflikt.
– Vi har ju i uppdrag att vara internationella. Vi bedöms utifrån hur mycket vi samarbetar internationellt. Så vi behöver också resa, säger Peter Arnfalk.
Typiskt har digitala möten hanterats som en IT-fråga. En programlösning har ”rullats ut” av organisationens IT-avdelning, testats av några – och därefter kanske fallit i glömska.
– Ett problem är att vi inte riktigt vet var den här frågan ska ligga. Vem har ansvar för den här omställningen?
Peter Arnfalk är lektor vid Internationella miljöinstitutet och både forskar kring och hjälper myndigheter med omställningen från flygresor till olika former av digitala möten.Bild: Privat
En utmaning är att de stora universiteten är decentraliserade och heterogena organisationer – och att resekulturen sitter i väggarna.
– Att flyga signalerar förstås status. ”Någon tycker jag är så viktig att de är beredda att betala för att jag ska resa hit eller dit”. Kanske för att flyga till Bangkok och tala i femton minuter på en miljökonferens, som jag gjorde en gång. Där kan man verkligen ifrågasätta nyttan kontra miljökostnaden.
Möjligen kan en viktig förändring vara på gång, om och när de stora statliga forskningsfinansiärerna börjar ställa hårdare krav. Med sina miljarder är till exempel Vinnova, Formas eller Vetenskapsrådet de viktigaste ”beställarna” av forskning.
– Idag delar de ut miljarder utan att ens fråga om hur pengarna ska användas, vad gäller hur man reser. Det tycker jag är märkligt. Om de skulle de sätta ner foten tror jag det skulle få väldigt stor effekt, och jag vet att saken diskuteras, säger Peter Arnfalk.
Data för Remm-projektet visar att de myndigheter som deltagit sedan 2011 faktiskt lyckats få sina koldioxidutsläpp att minska med 28 procent – medan övriga bara minskat med åtta.
Att det går att förändra siffrorna visar framför allt exemplet Karolinska Institutet, som från en toppnotering 2011 (2 350 ton koldioxid per helårsanställd) i fjol nästan halverat sina utsläpp (1 574 ton per helårsanställd).
– Det visar att det går om man jobbar systematiskt, säger Peter Arnfalk.
Lunds universitet rekryterade nyligen en person som på heltid ska arbeta med digitala möten. Och Peter Arnfalk välkomnar även Universitetets nya resepolicy, som uppmanar anställda att noga överväga alternativ till flyg.
Men mer behövs.
– Till 2030 ska koldioxidutsläppen från transporter minska med 70 procent. Det kommer vi att ha väldigt svårt att nå om vi inte vågar ta fler obekväma och jobbiga beslut, säger han.
Fakta

Resfria möten i myndigheter

Drivs sedan 2011 av Trafikverket för att få statliga myndigheter att använda webbmöten, telefonmöten och videokonferenser, snarare än dyra och miljöskadliga resor. Arbetet sker i en tiostegsprocess över flera år.

Inledningsvis deltog 18 myndigheter, och sedan 2016 ytterligare 60. Bland dem finns landets universitet och högskolor.

Preliminära siffror visar på en nedgång på 28 procent för de första 18 myndigheterna i Remm.

Källa: www.remm.se

Gå till toppen