Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Konsert

Fanny Mendelssohns revansch har bara börjat

Kammarmusikklubben Krinolin är med om att rita om kartan, skriver Hanna Höglund.

Soundcheck på Grand med Ensemble Biedermeier och bartender.Bild: Håkan Engström

Ensemble Biedermeier

KAMMARMUSIK. Syskonen Mendelssohn – musiken, breven, passionen. Klubb Krinolin, Grand öl & mat i Malmö, 2/4.

Mitt under Daniel Fjellströms Fanny Mendelssohn-stycke ”Bergeslust” drar krogen Grands grövsta fläkt igång. Men det här nyskrivna verket för Ensemble Biedermeiers tidstrogna stråkar klarar lite brus. Med sina skiftande dagrar, folklorismer och ett hoppfullt öppet slut i en uppförslöpa är det ett explosivt kammardrama i sig självt. Kanske det kan bli en hel opera om syskonen Mendelssohn? Jag hoppas det, för Fjellström har på bara några år arbetat in sig som en av Sveriges intressantaste musikdramatiker, och om någon kan ge kompositören Fanny Mendelssohn ny luft under vingarna där uppe på sitt berg så är det han.
Den här kvällen på Klubb Krinolin är i alla fall helt och hållet i Fannys händer, den urbegåvade systern till den framgångsrike tonsättaren Felix Mendelssohn. Hon som råkade födas i fel århundrade och vars revansch bara börjat. Om några veckor släpps en ny svensk biografi över hennes liv som kompositör, kvinna och judinna i ett allt annat än öppensinnat 1800-talseuropa. Där syskonen Mendelssohn stöttar varandra, men det bara är brodern som får lyckas som komponist.
Och att nu få höra Fanny Mendelssohns egen musik på sensträngar i den här miljön är magiskt. Det härligt baktunga anslaget hos Ensemble Biedermeier gör musiken ny, skimrande, gåtfull och uråldrig om vartannat. Som att öppna en hemlig speldosa på gammelmormors vind. Bakom en violastämma friläggs ett klagande judisk sångstämma. Visst blir det några felspel också men det ingår i denna värld av senor.
Efter pausen är det brodern Felix tur och borta är det prövande, sökande draget i musiken, men det kan också bero på att stycket som spelas är stråkoktetten som den här brådmogna tonsättaren skrev när han var sexton. I jämförelse är det Fanny som framstår som ”den fria”. Trots, eller kanske tack vare att hon som hemmakompositör inte hade samma krav eller förväntningar på sig att musiken skulle låta på ett visst sätt.
Denna vårens sista Klubb Krinolin-konsert är också den sista med de nuvarande eldsjälarna vid spakarna. Jag kan bara hoppas och be att denna fantastiska plats där man lyssnar på kammarmusik i sorlande bar, gratis sånär som på drickan, fortsätter frodas i sin nya regi i höst och att Malmö stad fortsätter att överösa dem med bidrag.
För konstmusikens historia är under omförhandling. Det handlar delvis om Fanny Mendelssohns och hennes gelikars rätt till scenutrymme. Och Klubb Krinolin är med och ritar om kartan.
Gå till toppen