Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Kärnkraft? Ja, men undvik tvära kast.

Ulf Kristersson (M).Bild: Henrik Montgomery/TT
Som en bumerang i svensk energipolitik: kärnkraftsfrågan kommer alltid tillbaka. Turerna har varit många från folkomröstningen 1980 till energiöverenskommelsen 2016. Men då framstod det som om aktörerna på den svenska energimarknaden skulle få lite arbetsro.
Om det blir så är åter oklart efter Moderaternas nya debattutspel.
Själva syftet med den politiska kompromissen mellan S, MP, C, M och KD var just att skapa långsiktiga spelregler. Till år 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion, enligt överenskommelsen. Kärnkraften ses inte som förnybar, den är beroende av kärnbränsle, men det finns egentligen inget formellt avvecklingskrav. Tvärtom hålls det öppet för att ersätta dagens reaktorer efterhand som de tas ur produktion av ålderskäl. Kravet är att kärnkraften ska klara sig på marknadsmässiga villkor, vilket är en rimlig princip.
Sedan hör det förstås till saken att det kommersiella intresset för att bygga ny kärnkraft är obefintligt idag. Med nuvarande elpriser och subventioner till vindkraft blir det svårt att räkna hem så stora investeringar. Till på köpet har Tyskland visat hur snabbt ett land kan svänga politiskt till avvecklingslinjen.
Men samtidigt har Tyskland också visat hur svårt det är att finna goda alternativ. Avvecklingen har för tysk del inneburit större beroende av importerad rysk gas. Olyckligt dels för att den ryske presidenten Vladimir Putin förhandlar utrikesfrågor med en hand på gaskranen, dels för att det rör sig om ett fossilt bränsle som bidrar till växthuseffekten. Av klimatskäl är ökat beroende av brunkol också högst problematiskt.
Kärnkraften står alltjämt för cirka 40 procent av Sveriges elproduktion.
"Tillsammans med vattenkraft innebär kärnkraften att vårt elsystem har betydligt lägre klimatpåverkan än fossildrivna länder. Kärnkraften spelar alltså en central roll för svensk fossilfri elförsörjning", säger moderatledaren Ulf Kristersson i Dagens industri.
Av det skälet vill han att kärnkraftens roll ska förtydligas i energiöverenskommelsen. I annat fall hotar M med att överge den.
Det behöver inte vara fel att förtydliga kärnkraftens roll. Den är trots allt central i flera av scenarierna från FN:s klimatpanel för hur utsläppsmålen ska nås. Farorna med kärnkraft ska naturligtvis inte underskattas, men med akut hotande klimatförändringar behöver risker vägas mot varandra.
Trots det lämnar Moderaternas hantering av läget en del övrigt att önska. Frågan borde lösas i samråd mellan partierna bakom överenskommelsen snarare än under hot från M om att riva upp den.
Förutsägbara politiska ramar är trots allt en grundförutsättning för att ersätta befintliga kärnreaktorer eller bygga nya om så krävs i framtiden.
Den energipolitiska bumerangen lär hur som helst komma tillbaka. Just därför är det viktigt med bred politisk samsyn om att undvika alltför tvära kast.
Gå till toppen