Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Oro och ilska bland Lunds kolonister när kommunen vill halvera arrendetid

Kommunen vill få mer flexibitet och snabbare kunna säga upp, om planerna för marken ändras. Lunds kolonisters centralförening säger nej.

Under ett bra tag har kommunens representanter och kolonisterna, genom Lunds kolonisters centralförening (LKC), diskuterat hur villkoren för koloniverksamheten ska se ut i framtiden. Vid årsskiftet löper de nuvarande avtalen ut.
En tvistefråga har varit längden på arrendeavtalen. LKC förespråkade från början 25 år, medan kommunen ville ha fem år. LKC sänkte därefter sin begäran till tio år, samma längd som det nuvarande avtalet.
– Kommunens främsta argument är att de vill försäkra sig om att kunna ta viss mark i besittning, om det behövs, säger Jessica Glimberg, ordförande i LKC.
Tidiga kolonister på Sankt Månslyckan, anlagt 1907. I bakgrunden syns en av fastigheterna på Pilegatan.Bild: Koloniföreningarna S:t Månslyckan och Haga
En anledning är att kommunen vill ha möjlighet att genomföra de exploateringsplaner som finns på olika håll i kommunen. Efter att de fem åren har gått, kan kommunen säga upp arrendet och använda marken till annat om man skulle vilja det.
”Det är av stor vikt att arrendetiderna inte utgör ett hinder för att kunna genomföra planerna, varför femåriga avtal föreslås”, står det i tjänsteskrivelsen inför mötet i tekniska nämnden.
Men LKC protesterar. Ett femårigt avtal skulle bland annat kunna leda till att kolonister avstår från investeringar och att underhållet blir eftersatt. ”LKC upplever en mycket stark och utbredd oro bland sina medlemmar”, står det i föreningens skrivelse.
– Alla är jätterädda att det ska bli fem år. Sätter du ett plommonträd … ska du inte få skörda frukten då? Och genom att Lund är en växande stad där det byggs och byggs, så blir man ändå lite orolig, säger Jessica Glimberg.
Idag har också priserna på kolonier skjutit höjden; priser på uppemot 250 000 kronor är inte ovanligt.
– Om arrendetiderna kortas tror jag många skulle bli väldigt, väldigt oroliga. Då tänker man direkt att kommunen vill ha fem år av någon viss anledning, säger Jessica Glimberg.
Janet Werngren är en av kolonisterna i Lund som motsätter sig kommunens förslag på kortade arrendetider.
En annan av kolonisterna är Janet Werngren. Hon köpte sin koloni på området Gläntan på Nilstorp för några år sedan, i samband med pensionen.
Just idag sitter hon och fikar med sonen Victor Werngren, svärdottern Viatrix Jakobsson och deras hund Potatis.
– Skulle arrendetiden minskas till fem år, så skulle det så klart kännas som ett litet moln på himlen. Man hade blivit mer orolig, säger Janet Werngren.
Kerstin Svensson är ordförande i koloniföreningen Gläntan, ett område som gjordes till koloni 1948. Hon var med på ett möte med andra ordförande i Lund där en representant för kommunen antydde att det kan komma att bli nödvändigt att ”nagga några av områdena i kanten” framöver.
– Jag vet inte vad jag skulle ta mig till om jag inte hade haft kolonin att gå till, säger Kerstin Svensson.
– Och hade arrendetiden kortats tror jag folk börjat fundera. ”Är det någon idé att jag planterar ett äppelträd, eller lägger om taket”
I förslaget från tjänstemännen finns dessutom en höjning av avgifterna för både kolonilotter och odlingslotter, för att täcka kommunens kostnader för verksamheten.
De områden som i första hand kan beröras av pågående planprocesser är Källby i söder och Västerbo (området söder om Öresundsvägen).
Avtalen med dem som arrenderar odlingslotter föreslås även i framtiden vara ettåriga.
På onsdag tar politikerna i tekniska nämnden beslut i ärendet.
Fakta

Koloni- och odlingslotter i Lund

Det finns idag 17 områden med kolonilotter i Lund. Därutöver finns det ungefär lika många odlingslotter, där inte är tillåtet att bygga hus. Odlingslotter finns också i Södra Sandby och Dalby. Det finns runt 1000 kolonilotter och nästan lika många odlingslotter.

På de flesta lotterna tillåts bara odling. Men på Gläntan finns även utrymme för den som vill ha höns, kaniner eller andra mindre djur. Vid Folkparksvägen är det också tillåtet att hålla brevduvor.

Lunds första koloniområden anlades åren efter förra sekelskiftet. Öster I (vid Dalbyvägen) och Sankt Månslyckan (vid Svaneskolan) är äldst. De anlades 1905 respektive 1907.

Gå till toppen