Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Sven-Åke Olofsson: Sven-Åke Olofsson: ”Risk att kommuner uppträder som kolonialmakter.”

Bild: Erik Nylund
När den senaste stora kommunreformen genomfördes på tidigt 70-tal var oron stor för att de mindre samhällena skulle dräneras på service. På många håll gick det just så – ända till den tragikomiska slutpunkten då "centralmakten" på många håll ansåg att det inte fanns råd ens till en kommunal julgran.
Idag ser situationen annorlunda ut, åtminstone när det gäller planerna. Större städer har blivit ännu större och alltmer förtätade. Det gäller till exempel Helsingborg. Var finns då mark för bostäder och industrier? Jo, i kransorterna runt staden.
Helsingborgs kommun har gjort en hel del ansatser att förbättra relationerna till kransorterna. Det hålls möten och manifesteras vilja att lyssna till förslag om vad invånarna vill ha. Den översiktsplan som ska på plats 2021 kommer att ha fokus på områdena utanför staden. Under våren 2019 ordnas träffar på sju orter. Vad är bra och vad kan bli bättre, vill politiker och tjänstemän veta. Ordningsföljden säger kanske något om att plånboken inte är vidöppen. Det talas också om stora expansionsplaner, kanske dithän att de gamla kransorterna fördubblar sin befolkning.
Det låter ju bra. Men det finns också en risk att kommuner uppträder som gamla kolonialmakter. Man tar vad man behöver men ger inte mycket tillbaka. Löften är gratis. Investeringar kräver skattepengar. Och allt råder inte kommunerna över. Det är bara att se till aktuella signaler från regionen om neddragningar på landsbygden av kollektivtrafiken, den enskilt viktigaste faktorn för att väcka nytt liv i mindre samhällen. Och kommunerna visar inget intresse för att gå in när regionen går ut.
Lilla Össjö utanför Ängelholm är ett samhälle där invånarna mycket aktivt arbetat för tillväxt. Inflyttning och barnkullar har ökat dithän att skolan inte har plats för alla. En lösning är att bussa barnen till skolgång utanför Össjö istället för att bygga ut skolan. Protesterna blev skarpa. Och kommunen lyssnade och lovar en lokal lösning. Ett tecken på en ny och mer lyhörd politisk attityd?
Tidigare företräddes det lokala samhället ofta av hembygdsvänner. Nu är fler professionella krafter inne i dialogen. I Allerum utanför Helsingborg till exempel. Michael Johansson är forskare, bland annat med inriktning på frågor kring stad och land, på Campus i Helsingborg. Men han är också ordförande i Allerum-Hjälmshults byaförening. Han beskriver sig själv som "hyfsat envis" i relationen till kommunen. Han säger som så många andra att bra kommunikationer är den viktigaste faktorn för att utveckla landsbygden.
Kommunledningarna måste anstränga sig rejält för att vara trovärdiga i sin nya dialog med kommuninvånarna i periferin. De är luttrade men vet vad de vill ha. Och det kommer att kosta långt, långt över kommunala julgranar. I Helsingborg har kommunen gått en god bit i att väcka förhoppningar. Partier och lokala företrädare måste denna gång leverera.
Gå till toppen