Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Vad skulle hända om samhället satsade dubbelt så mycket på kultur?”

Jag är säker på att en kapitalförskjutning lönar sig, skriver Jesper Larsson, konserthuschef och vd för Malmö Live samt ordförande för den statliga Konstnärsnämnden.

Publik när Bob hund spelade på Malmö Live. Jag är övertygad om att visioner är viktiga och att kulturens kraft är stor, skriver Jesper Larsson.Bild: Patrick Persson
I dagens samhällsdebatt ställs ofta olika kulturella företeelser mot varandra, och kulturen mot andra politikområden som vård, omsorg, kollektivtrafik och trygghet, som alla behöver mer pengar.
I tider med ökande psykisk ohälsa bland yngre, ökad oro för kriminalitet, och växande klyftor mellan olika delar av befolkningen undrar jag vad som skulle hända om vi alla inte såg kulturen som en kostnad utan som en investering i ett friskare, tryggare och mer välmående samhälle?
Istället för att åtgärda problemen när de redan uppstått, borde vi se till att de aldrig inträffar.
Om barn och unga erbjuds kreativa alternativ till kriminalitet, om fler konserter och kulturevenemang arrangeras på platser med stor otrygghet, om fler människor får möjlighet att spegla sig i konsten för att förstå sig själva och varandra bättre, då skulle inte så många behöva låsas in, då skulle inte en allt större del av befolkningen behöva medicineras.
Av Region Skånes budget går 0,7 procent till kultur. Vad skulle hända om regionen satsade 1 procent? Hur skulle befolkningen må om det var 1,5 procent?
Och vad skulle hända om samhället totalt sett satsade dubbelt så mycket på kultur? Fler meningsfulla sociala sammanhang skulle kunna skapas för barn och unga, men också för människor i alla åldrar, för människor att mötas över generationsgränserna, mellan olika socioekonomiska grupper och från olika kulturella bakgrunder.
Politiska företrädare har mycket att vinna på att tänka visionärt och proaktivt istället för reaktivt.Angripa orsaker och erbjuda alternativ. Anställa fritidspedagoger, musikpedagoger och skådespelare istället för fler poliser, väktare och vårdpersonal. Bygga kulturhus, fritidsgårdar och bibliotek istället för nya fängelser, anstalter och vårdinrättningar. Jag är säker på att en sådan kapitalförskjutning lönar sig. Det innebär en väg bort från kostnader till investeringar.
Missförstå mig inte, det behövs naturligtvis polis och vård, och de som arbetar inom de sektorerna gör ett fantastiskt arbete. Men det är av yttersta vikt att politiker på alla nivåer slutar fokusera på problem efter att de inträffat, och kraftfullt och metodiskt angriper anledningen till problemen och ser till att de inte uppstår.
I det kulturella ekosystemet behövs både centrum och periferi, bredd och spets, inspiration och eget skapande. Framför allt behövs det mer kultur. Det skulle bidra till att minska andra samhällsproblem.
I debatten om det offentligas satsningar på kultur är det också alldeles för mycket diskussion om antingen eller. Stad eller land, fria grupper eller institutioner, eget skapande eller färdiga produktioner?
Det behövs både starka institutioner och ett välutvecklat fritt kulturliv – inte antingen eller.
Det behövs kulturella kraftcentrum, eller lok om man så vill, som driver och säkerställer utvecklingen över tid. De utgörs av institutionerna i de större städerna. Det är också på institutionerna som en stor del av de frilansande konstnärerna får många av sina anställningar i perioder. Det är i städerna som en rik mångfald av uttryck kan inspirera och skapa dynamik.
På samma sätt är det kulturella ekosystemet beroende av att det finns kulturskolor, spetsgymnasier, studieförbund och fria kulturaktörer för att det ska kunna finnas musik-, teater-, konsthögskolor, symfoniorkestrar, operahus, dansteatrar och stadsteatrar. Precis som inom idrotten hade det inte funnits några ungdomslag om det inte fanns förebilder bland eliten i A-laget och däri en sporre för vissa att en dag kunna befinna sig bland de allra bästa.
Jag är övertygad om att visioner är viktiga och att kulturens kraft är stor. Därför bjuder jag nu som konserthuschef för Malmö Live in mina kollegor i kulturbranschen för ett visionssamtal under rubriken ”Vad skulle vi göra om vi hade dubbelt så mycket pengar?”.
Jag hoppas att samhällsplanerare, kulturgeografer, sociologer och politiker hakar på, och hjälper mig skissera alternativa lösningar på svåra samhällsutmaningar.

Jesper Larsson

Jesper Larsson är vd och konserthuschef för Malmö Live samt ordförande för Konstnärsnämnden, en statlig myndighet under regeringen.
Gå till toppen