Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Filmhelgen v 15

Claire darling: Mor och dotter spelar mor och dotter – men det ekar tomt

”Filmen är helt enkelt för uttänkt och för välkonstruerad och därmed ganska – död", skriver Camilla Larsson om det franska dramat med Catherine Deneuve och Chiara Mastroianni.
Catherine Deneuve och Chiara Mastroianni.Bild: Folkets Bio

Claire Darling

BIO. DRAMA. Frankrike (La dernière folie de Claire Darling), 2018. Regi: Julie Bertuccelli. Med: Catherine Deneuve, Chiara Mastroianni, Alice Taglioni. Åldergräns: 11 år. Längd: 1.34.

När Julie Bertuccellis ”Breven från Otar” kom år 2003 svepte den fullkomligt med mig, med sin varma, vemodiga ton och sin realistiska men samtidigt fantasifulla skildring av tre kvinnors liv och lögner i vackra Tbilisi.
I ”Claire Darling” finns samma ingredienser: Familjehemligheter, svek, lögner, relationer mellan mor och dotter, försvunna söner och män. Skillnaden är att ”Claire Darling” inte sveper mig någonstans, inte ens till Frankrike och den storslagna och en gång eleganta villa där Claire ruvar på sina hemligheter, endast i sällskap av alla de vackra ting hon samlat på sig genom livet. Filmen är helt enkelt för uttänkt och för välkonstruerad och därmed ganska – död.
Catherine Deneuve spelar den åldrade, lite förvirrade och smått oförskämda Claire som en sommardag ställer till med en jätteloppis i trädgården och slumpar iväg sina värdefulla ägodelar, eftersom hon fått en föraning om att hon ska dö samma kväll. Tilltaget tvingar hem hennes dotter Marie – spelad av Deneuves dotter Chiara Mastroianni – som en gång för länge sedan lämnade hemmet i sorg, ilska och affekt. Bertuccelli blandar dåtid och nutid, realism och magi på olika nivåer – en av dem är att huvudpersonerna ser och möter sig själva från dåtiden.
Det finns alltid en njutning i att se skådespelare som Deneuve och Mastroianni mötas på franska i perfekta franska miljöer. Men den här gången belönas mest ögon, öron och hjärna, medan hjärtat och magen ekar tomma. Och tyvärr funderar man mera på Catherines och Chiaras verkliga mor- och dotterrelation än Claires och Maries filmiska.
Gå till toppen