Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Dalís smältande klockor blev till orkestermusik

Urpremiären på Malmö Live tvingade Henrik Halvarson att spetsa öronen.

Dalís ”Minnets beständighet”.Bild: Salvador Dalí / Museum of Modern Art, New York.

MSO

KONSERT · KLASSISKT. Solist: Kristina Winiarski, cello, dir: Mei-Ann Chen. Malmö Live 11/4.

Malmö symfoniorkester har under den gångna säsongen haft en respektingivande satsning på nyskrivet med sex uruppföranden, eller världspremiärer som man väljer att kalla det. Vid två av dessa tillfällen dubbleras också framförandet.
Det kan behövas, för Staffan Storms nya orkesterstycke "Persistence of memory" – som spelades för första gången i torsdags under ledning av Mei-Ann Chen – var med sitt rastlösa, ja nästan hektiska tonspråk så fullt av detaljer som snabbt följde på varandra, att det kräver flera genomlyssningar för att man ska få ett ordentligt grepp om det.
Men ändå var det mycket i verket som fastnade i mitt minne direkt. Dels var det de tydliga ekona av det förra sekelskiftets tyska musik. Jag associerade till Schönbergs atonala period, med operorna "Erwartung" och "Die glückliche Hand". Det var inga störande element eftersom verkets utgångspunkt ju var minnet och dess beständighet.
Det fanns också något filmiskt över Storms musik. Framförallt i de två långsamma satserna. Det var lätt att se öppna landskap i den ödsliga stämning som här frammanades. Det var också här som kopplingen till Salvador Dalís målning med samma namn var tydligast. Om många av de klangliga detaljerna försvann i den brusande helheten i de övriga satserna kunde man ta till sig dessa musikaliska bilder utan besvär.
Dirigenten Mei-Ann Chen gav prov på en smittande entusiasm i sin ledning av uruppförandet. Det rådde ingen tvekan om hennes engagemang i verket. Och hon fick med sig publiken i den hektiska uppladdningen i den sista satsen med dess överraskande vändning i sluttakterna.
För egen del kommer jag definitivt att utnyttja möjligheten att lyssna till inspelningen av "Persistence of Memory" som finns på P2 Lives hemsida.
Mei-Ann Chen, dirigent.Bild: Kristin Hoebermann
I Benjamin Brittens Symfoni för cello och orkester gjorde den unga svenska cellisten Kristina Winiarski en beundransvärd insats. Men verket är inte lätt att få rätsida på. Det är kantigt och knotigt i sitt uttryck och bjuder inte på sig självt som hans två andra solokonserter. Cellisten fick inte den första satsen att lyfta från marken, utan det var först i den spöklika andra satsen som det kom riktig karaktär i hennes spel som sen blommade ut i finalens passacaglia.
Pjotr Tjajkovskijs ouvertyrfantasi "Romeo och Julia" är ett av hans mest populära verk vid sidan av de sena symfonierna. Och Mei-Ann Chen gjorde ingen besviken med sin laddade tolkning. De sugande långa melodierna och det tajta samspelet i de kraftfulla kulminationerna var helt rätt.
Här kan ni lyssna till torsdagens konsert: https://sverigesradio.se/p2live
Gå till toppen