Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Upp till kamp för en större medelklass.

Villa, Volvo, vovve var vanligare förr.Bild: Janerik Henriksson/TT
Medelklassen krymper. Trenden är densamma över hela västvärlden, noterar en ny rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Men särskilt tydlig är utvecklingen i Sverige.
Internationellt sett är den svenska medelklassen fortfarande stor, men som andel av befolkningen har den minskat markant under de senaste decennierna. I mitten av 1980-talet hörde 72,6 procent av Sveriges befolkning till medelklassen, enligt OECD:s definition – det vill säga hade hushållsinkomster på 75 till 200 procent av landets medianinkomst. Idag räknas 65,2 procent av svenskarna till denna kategori. Medelinkomsttagarnas köpkraft har urholkats samtidigt som låginkomsttagarna har ökat mer i antal än höginkomsttagarna.
Visst är Sverige ändå ett rikt och välmående land, men som också OECD konstaterar, så är en stark och växande medelklass avgörande för en framgångsrik ekonomi och ett inkluderande samhälle.
Detta måste S, MP, C och L hålla i minnet medan 73-punktsprogrammet blir politiska åtgärder. Det utlovar bland annat en "omfattande skattereform" som ska utjämna växande ekonomiska klyftor med lägre marginalskatter och justeringar som ger en bättre fungerande bostadsmarknad. Samtidigt ska miljö- och finansskatter höjas till förmån för lägre beskattning på företagande och arbete.
Allt det här ligger i linje med vad OECD efterlyser: skattelättnader i de vanligaste inkomstlägena och åtgärder för lägre boendekostnader.
Klarar de fyra partierna att omsätta principerna i praktisk politik? Utgångsläget kan åtminstone vara gott.
För Socialdemokraterna har det alltid varit centralt med möjligheter till klassresor. Det borde alltså bekymra att resorna idag mest tycks gå åt fel håll. Långsiktigt måste en krympande medelklass också ses som ett hot mot den allmänna välfärd som det finns bred uppslutning kring. Lägg därtill hur Liberalerna under Jan Björklunds ledning har gjort huvudnummer av utbildning för större social mobilitet. Och hur Centern och Miljöpartiet framhåller vikten av goda villkor för entreprenörskap.
I skattepolitiken borde de fyra partierna inte ha större problem att enas om förändringar som får medelklassen att växa. Men nu beror det förstås inte bara på taxeringen att låginkomsthushållen har blivit fler. Bakom siffrorna anas också de integrationsproblem som är tydliga i jobbstatistiken. Bland inrikes födda med avslutad gymnasieutbildning är arbetslösheten nu väldigt låg, till skillnad från bland utrikes födda med kortare utbildning. Här krävs nya insatser – och fler enkla jobb som inkörsport till arbetsmarknaden.
Politiska sloganer handlar sällan om medelklassen. Men som OECD understryker så är det den som upprätthåller konsumtion, driver många av investeringarna i utbildning, hälsa och bostäder samt spelar en avgörande roll i att stödja de sociala trygghetssystemen genom skatter.
Det ska löna sig att stiga upp om morgonen, att jobba, betala skatt och se till att barnen får en bra utbildning. Sköta sig. Streta på för ett bättre liv. Inte så mycket att sjunga och skandera slagord om, kanske, men det som bygger framtiden.
Gå till toppen