Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Familjepolitik som hot mot jämställdhet.

Synen på jämställdhet förändras långsamt i vissa invandrargrupper.Bild: Hasse Holmberg
Invandrare i Sverige tar sakta men säkert till sig svenska värderingar, visar en omfattande studie från Institutet för framtidsstudier.
Glädjande.
Fast det går olika fort på olika områden. Vissa åsikter är – inte oväntat – svårare att påverka än andra. Dit hör synen på förhållandet mellan män och kvinnor. Att jämställdheten gått för långt i Sverige är en inte ovanlig åsikt bland dem som tillfrågats.
Det är inte lika glädjande. Inte i ett land där jämställdhet mellan könen är ett prioriterat mål för politiken.
Studien Migrant WVS är en del av det världsomspännande samhällsvetenskapliga forskningsprojektet World Values Survey, WVS, som undersöker värderingar, deras inverkan på det sociala och politiska livet, och hur de förändras.
I denna specialundersökning ingår drygt 6 500 invandrare från Irak, Iran, Syrien, Eritrea, Afghanistan, Turkiet och Somalia. Några av de länder som enligt WVS ligger längst från Sverige värderingsmässigt.
I WVS ordinarie mätningar utmärker sig Sverige genom att vara det land där sekulära och frihetliga värderingar är mest framträdande. En stor del av de senaste årens invandrare kommer från länder präglade av motsatserna, av religiösa och auktoritära värderingar.
Vad undersökningen visar är att det efter invandringen hit sker en förskjutning, bort från hemlandets värderingar, mot de värderingar som utmärker Sverige.
Men det tar som sagt tid. Ofta lång tid.
"Man närmar sig, utan att komma fram till den nivån där Sverige är. Det tar nog lite tid. Jag skulle tro att det tar en eller två generationer innan man kommer fram till det", säger Bi Puranen vid Institutet för framtidsstudier och den som är ansvarig för undersökningen, till Ekot (12/4).
Men att förändringarna går långsamt när det gäller exempelvis synen på jämställdhet kan bero på mer än värderingar invandrare bär med sig.
För vilka signaler sänder egentligen den svenska familjepolitiken?
Barnbidraget premierar många barn. Ett barn ger 1 250 kronor i bidrag, sex barn ger på grund av flerbarnstillägget 1 957 kronor per barn, totalt 11 740 kronor i månaden. Skattefritt.
Den generösa föräldraförsäkringen innebär att föräldrar kan vara hemma med barnet i 16 månader. En kvinna som föder många barn kan därmed vara föräldraledig i åtskilliga år. Och därmed borta från arbetsmarknaden, från språkträning och det omkringliggande samhällets värderingar, hänvisad till den egna familjen och den egna gruppen. En fälla som lätt slår igen om kvinnor uppvuxna i länder där patriarkala värderingar råder.
Har kvinnorna dessutom låg utbildning när de kommer hit ligger en tillvaro som hemmafru nära till hands. Lägg ihop barnbidrag med en föräldrapenning på minst 7 500 kronor per månad, och det lönar sig ofta inte att börja jobba.
Samtidigt får inte heller barnen möta sitt nya land och språk i förskolan.
Här motverkar svensk familjepolitik såväl sitt jämställdhetssyfte som integrationen. Det måste åtgärdas.
Att bara vänta två generationer är inte godtagbart.
Gå till toppen