Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Henrik Bredberg: När påven mötte Greta.

Greta möter påven. Och påven möter Greta.
På Petersplatsen i Rom på onsdagen träffade den 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg självaste påven. Eller, förlåt, påve Franciskus träffade självaste Greta Thunberg. Och påven ska ha bett svenskan att ”carry on, Greta, just carry on”. Fortsätt, bara.
Greta Thunberg kom från ett möte på tisdagen i Strasbourg med Europaparlamentets miljö- och hälsoutskott, där hon i klimatfrågan vädjat till parlamentarikerna:
”Att göra sitt bästa är inte längre nog. Vi måste göra det nästan omöjliga. Snälla, misslyckas inte med det här.”
Påven i all ära, men i ett effektivitetsperspektiv är det logiskt av Thunberg och andra att satsa energi på EU.
Karin Karlsbro, Liberalernas listetta i EU-valet i maj och ordförande för Gröna liberaler, skriver i Frisinnad tidskrift (nr 2, 2019) att hon är ”redo att möta Gretas generation”. Karlsbros budskap är att ”EU är den viktigaste miljöorganisationen vi har”, eftersom klimatkrisen måste bemötas gemensamt. EU kan via den inre marknaden sätta spelreglerna för konsumtion, produktion och handel så att effekten blir global.
Rakt och enkelt. Samtidigt finns det somliga viljor som gör det onödigt komplicerat.
Sedan i måndags har det internationella klimatnätverket Extinction Rebellion lamslagit Londontrafiken. Vid Oxford Circus och tre andra knutpunkter har polisen gripit ungefär 300 aktivister.
Nätverket orsakar stopp i trafiken – för klimatet. Men tunnelbanan och annan kollektivtrafik lamslås ju också, just sådana trafikslag som ska rädda klimatet. Klimatdemonstranterna borde istället rikta sin vrede mot brexit, den virriga process som leder britterna ut ur EU – samma EU som är ett helt nödvändigt verktyg för att göra det nästan omöjliga möjligt.
Greta Thunberg bör fortsätta det raka, enkla och nästan omöjliga. Carry on.
Gå till toppen