Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Sociala förmågor formade våra ansikten

Utvecklingen av människans förmåga att kommunicera med hjälp av ansiktsmusklerna gick hand i hand med förändringar av vår ansiktsform. Det konstaterar en grupp forskare som tror att denna icke verbala kommunikation har varit avgörande för vår arts överlevnad.

Utvecklingen av människans sociala förmågor har bidragit till hur våra skallar och ansikten ser ut, tror forskarna.Bild: Rodrigo Lacruz
Glädje, sorg, förvåning eller misstänksamhet – nästan hela det mänskliga känsloregistret går att utläsa i våra ansikten. Att kunna förmedla dessa på ett korrekt sätt har spelat en betydande roll för vår arts överlevnad, något som i sin tur har format hur våra ansikten ser ut.
Det konstaterar en grupp forskare från flera länder i tidskriften Nature Ecology and Evolution efter att ha gått igenom den befintliga forskningen på området.
Människans huvudform, och då framför allt våra ansikten, har genomgått en dramatisk förändring de senaste årtusendena. Till skillnad från våra numera utdöda släktingar, som neanderthalarna, är våra ansikten förhållandevis korta, utan att vi för den skulle gett avkall på hjärnvolymen. Även andra släktingar, som schimpanser och dvärgschimpanser, ser påfallande annorlunda ut än vad vi människor gör i dag.
Tidigare har fokus legat nästan uteslutande på miljöfaktorer, såsom dieten och klimatet, som förklaringar till att vi ser ut som vi gör. Exempelvis tror forskarna att ett stort steg togs när vi upptäckte kokkonsten, eftersom vi då inte behövde tugga lika mycket som tidigare. För det var då som våra ansikten började krympa, en förminskning som sedan tog ytterligare fart när vi blev bofasta och började odla jorden.
”Mjukare, moderna, dieter och industrialiserade samhällen kan innebära att det mänskliga ansiktet kommer att fortsätta att krympa. Det finns dock begränsningar för hur mycket det kan förändras, eftersom vår andning kräver en tillräckligt stor näshåla”, säger en av forskarna bakom studien, professor Paul O´Higgins vid University of York, i ett pressmeddelande.
Men därutöver torde även utvecklingen av den moderna människans förmåga till en icke verbal kommunikation ha spelat en avgörande roll för att överleva och fortplanta sig i en större grupp, menar forskarna.
”I dag kan vi använda våra ansikten för att signalera fler än tjugo olika kategorier av känslor genom att dra samman muskler, eller slappna av. Det är tveksamt att våra förfäder hade samma förmåga i ansiktet eftersom hela huvudformen och muskelfästena var olika”, säger Paul O´Higgins.
Gå till toppen